* Några klockor i solen och några klockor i skuggan *

© Birgitta Rudenius 

  Dagbok med * barn * perspektiv *

* En Dagbok är alltid en egotripp! Så är det bara! Det får den vara! *

1998 

Birgittas

**********

RELOAD

**********

Barn är oslagbara

 ***

***

 

***

Kastanjebacken   
Birgittas   
Skolan   
Gästbok  Obs!   
Forum  Obs!   
Sagan om Mathilda 

 
    

***    

RELOAD        

©  Birgitta Rudenius  


Jag började skriva dagbok på nätet  
den 27 november 1998
[27/11]

***

På denna sidan finns  det allra första dagboksbladet  samt alla dagar fram  t o m den 31 december 1998. [31/12]

***


Dagboken innehåller också många "Nalle Puh-citat"  
bara för att de säger så mycket och är så tänkvärda.

***

Min dagbok har ett "barnperspektiv". Det innebär att dagboken innehåller både fakta och tankar om barns situation och vardag. Syftet med detta är att väcka till eftertanke och handling.  

***

I min dagbok har jag även instiftat en "award". Denna kallar jag "My Bluebell Award" och den föddes den 12 december 1998. Här nedan finns de allra första "Blåklockorna". 

*** 
"Nasse hade stigit upp tidigt den morgonen för att plocka violer; och ... plötsligt kom det för honom, att ingen någonsin hade plockat violer till I-or." 

    Nalle Puh

"Du är en verklig vän." 

    Nalle Puh

Mina dagboksblad: 

Links 

 

*

My Bluebell award 12/12 to Mathilda! My Bluebell award 13/12 till musicerande studenter vid HH! My Bluebell award 14/12 till lärere i spec ped dist. utb.! My Bluebell award till Ingrid!  My Bluebell award 17/12 till Sandra! My Bluebell award 17/12 till Sandras kompis!   

*

     

 

*****

GOTT NYTT ÅR!

 *****

Den 31 december 1998 

    Sista dagen på året 1998. Tycker att allt avslutande av detta året präglades av måttlighet. Eller tar man sats till nästa årsslut? Ja, så är det nog. 
    ***
    Läste i tidningen att många affärer tagit beslut att inte sälja smällare. Detta är hedersamt! Det är inte klokt att levande liv ska behöva ta lugnande medel! Verkligen inte! Min lilla Dixie har börjat höra illa. Tur för henne en så'n dag. Stackarn! 
    ***
    Hon hörde alltså inte smällandet i byarna omkring. Några började ju redan på eftermiddagen. Hon behövde alltså inte bli rädd förrän det verkliga smällandet satte igång hos grannen. Lilla Dixie är LIVRÄDD. Inget hjälper. Hon vill bara krypa ner i ett stort tyst hål, tror jag. 
    ***
    Faktiskt var det mindre smällande i år. Sköööönt. Först tänkte jag hålla mig inne helt men jag och Billie gick ut i trädgården. Fy sån't jobb det blev för en väktare av Billies kaliber. Det small ju runt om. Västra Karup, Hov, Torekov, Mäsinge åsså grannen, den ena, ty de andra var nog borta. Billie sprang runt gårdsplanen för att "hålla ställningarna". Duuuktig vovve!
    ***
    Den allra allra yngsta och den allra allra äldsta i familjen sov. De orkade inte vara uppe och vi väckte inte dem inför tolvslaget. De sov t o m trots hundarnas skällande.
    ***
    Laxen var himla god men oj så mäktig. Vi fick nästan hälften kvar. Fruksalladen avslutade och efter en sådan praktmiddag dög det bara att skåla in det nya året i vatten, riktigt mineralvatten. Känns härligt! Och rätt!
    ***
    Jag måste erkänna att jag skrivit mest pliktskyldigast i min dagbok under helgen. För att det ska stå ngt. Har inte haft tid och dessutom känt mig skuldmedveten när jag satt mig här. Det kommer nog snart in i gamla vanliga mönster snart ..... eventuellt .... kanske ....
    *** 

    GOTT NYTT ÅR!

    ***

      ~ 1999 ~

    ***
    "Och han sa med en blick som var lurig och kvick:
    - Nå hur ska vi roa dem nu?" 

    Nalle Puh

    "..... mycket lugn och stillsam." 

    Nalle Puh

*****

Den 30 december 1998 

    "Lilla Hjärtat" tillika "Lillstumpan" har kommit för att fira Nyåret. Den "Lilla Stumpan" är skjutsad till H-borg för att åka till kompisar som både fyller och förlovar sig.  
    *** 
    "Lillstumpan" och jag åkte för att komplettera bland ingredienserna till fruktsalladen. Ändå glömde jag hasselnötter. Trodde vi hade att knäcka men nej ... de hade gått åt. Vi passade också på att inhandla varmrökt L.... Det var mammas högsta önskemål om nyårsmat. Vet också att "Lilla Hjärtat" gillar denna firre och tillagad på detta viset. Vi "Mitt-emellan-gamla" säger ju inte heller nej precis till en sådan läckerhet. 
    *** 
    Lillstumpans mamma har verkligen blivit duktig på hemsidor. Även designen är himla tilltalande. Bakgrunder, bilder och färger. 
    Jag blev så glad när jag läste. Lina_I_love_you!  
    *** 
    Samtidigt blev jag ... ja jag vet inte vilket ord jag ska använda egentligen ... men men men alla platser på jorden erbjuder inte en positiv omgivning ... kan man säga ... en främmande plats i fjärran land kan vara mer inbjudande och välkomnande än en nära .... många inflyttade vet ...  
    ... sedan är det naturligtvis så att även upplevelser som dessa berikar sinnet och ger erfarenheter som är viktiga ... även om de är brutala och sårande. 
    *** 
    Oj nu kom jag på ..... frysen .... måste ta upp .... Jansson och en rabarberpaj. .......... snabba fötter springa .... fort fort fort ... 
    *** 
    Idag fick jag sällskap i stallet. Tur det. Mitt emellan mockningen och höhämtningen blev jag bjuden på köttfärs och soppa med "Morfars Mathildapotatis" och morötter samt jordgubbstårta till efterrätt. Smaskens!. Kaffe på maten. Vad mer kan man önska? Det blev också väldigt fint sopat särskilt runt matsalen vid höhögen. Hästarna fick klappar och äppelklyftor. Frid och fröjd i stallet. 
    *** 
    Nu är det så att dagboken kommer faktiskt lite i andra hand efter de_där_nya_spännande_med_nya_programmet_och_nya_ordningen. I natt satt jag inte uppe lika sent som vanligt. Bara till 1:30. Men jag lyckades! Föra över mappar till andra webadressen. Det funkade! *glad* 
    Där ska bli en särskild WEBplats så småningom. Projekt på gång är fortbildningsmateriel för skolutveckling typ studiehandledning. Kul! Spännande! Intressant!  
    Sedan kommer även "Lyckans Biljett" att vidareutvecklas. 
    *** 

    *** 
    "Du och jag har hjärnor De andra har bara grått ludd." 

    Nalle Puh

    "Vi ska alla gå på en expedition." 

    Nalle Puh

*****

Den 24-29 december 1998 

    Nu har jag redan glömt hur julaftonsmorgonen egentligen blev. Men jag kommer ihåg att det blev annan ordning än den vanliga. Åt vi egentligen julgubbarna först eller väntade vi att den äldste skulle komma hem också??? 
    Iaf kommer jag ihåg att jag väcktes mitt i natten. Abrubt!  
    - Du måste gå upp och se till din hund. Något är galet med honom. 
    Jag hade en dimmig känsla av ett konstigt ljud hade hörts från honom. Ett underligt gnälljud. 
    På bråkdelen av en sekund var jag nere och kollade. Inget konstigt! Gick till sängs igen och vaknade av att Flickorna hade lagat kaffe. 
    Då fick vi svaret. 
    Flickorna hade som brukligt kollat in granen och klapparna som brukar ligga under granen på julaftonsmorgonen. Men, men, men .... granen hade vällt och några röda kulor var krossade liksom ett par julgranslampor. Vattnet hade runnit ut. Usch och fy! Naturligtvis var det ljudet från denna smällen som hade upprört Billie. Det var ju inget håll han behöver vakta i vanliga fall. 
    *** 
    Julen har avlöpt ungefär som vanligt. För mycket mat, även om det minskar år från år, och för lite rörelse. Jag hade rullat köttbullar till allas förtjusning. T o m vegetarianen smakade. Hon har funderat på att bryta matvanorna och åtminstone äta kött från pappans KRAV-grisar. Absolut inget annat kött. Mellan hade lagat 4 st "Janssons"!!  
    *glad* .... *smaskens*  
    3 ligger kvar i frysen och väntar på rätt tillfälle.  
    *** 
    Jag har tydligen varit ganska snäll för jag fick både många och jättebra klappar. Två fågel-mat-hus, fågelmat, elektrisk tandborste, nattlinne med Puh och Nasse m fl, bok om Taoismen, CD med de bästa programmen * ~* *glad* *glad* *jätteglad*  
    Vi var nog alla nöjda och glada fast visst saknade vi vår lilla minsting. "Vårt lilla hjärta" ~ Mathilda. 
    *** 
    Lutfisken dök upp på juldagen med sin vita sås och starka senap. Som tur var .. var vi endast tre som slogs om den. Den har ju en tendens att krypa ihop rejält. 
    *** 
    Den äldste förberedde datorn för en genomgripande förändring av hemsidorna. Timme efter timme efter timme efter timme efter .... 
    Nu ska alla sidorna läggas om för hantering i FrontPage. Äntligen ska jag få överblick över denna "verksamhet". Hålla koll på länkar osv Vad kul det ska bli att lära sig ett nytt program och jag vill behärska det snart och snabbt. Jag vill, jag vill, jag vill ...!!!! Måste! 
    *** 
    Men .... det är så mycket som måste göras innan det är "tillåtet" att sätta sig med det roliga, spännande, utmanande. 
    Maten ska planeras, plocka i och ur diskmaskinen, ... hundarna, hästarna ... ja hästarna .... Två av dem har ätit för mycket och står på "diet" inne i stallet. Det kräver mockning och regelbunden skötsel. Tar minsann tid. Men visst är det roligt, svettigt och nyttigt särskilt med tanke på julmaten. Juuuu! 
    *** 
    Billie är verkligen till hjälp. Underligt vad han har lätt för att uppfatta situationer. Hela hans väsen går ut på att hjälpa matte och vilja vara duktig. Fast det är himla jobbigt när jag är uppe på loftet och hämtar hö. Då står han nere i stallet och gnäller så man håller på att bli tosig ... minst!!! 
    *** 
    "Vart ska du gå? Hör på duvornas kurr: 
    Vi har så trevligt som aldrig förr." 

    Nalle Puh

    "Han grinar aldrig aldrig -- jo, det förstår väl du, 
    när han får tvål i ögat -- då grinar alla ju!" 

    Nalle Puh

*****

Den 23 december 1998 

    Sov länge. Sköööönt. Demonstration "antistress". Långfrukost med gott kaffe. Planering av dagen. 
    Vi åkte till banken och fixade det sista som behövde göras där. Handlade sedan bröd för att frysa, hämtade beställd bok som kommit till biblioteket. Himmel vad dom är duktiga och serviceinriktade på biblioteket i Båstad. Verkligen förstaklass! Visst är det värt en award! 
    Sedan till godisaffären. Både gammal och ung gillar godis och choklad. Visst!? Slutligen handlade vi mjölk som ska räcka både att dricka och till lutfiskens vita sås på juldagen mm mm 
    *** 
    Väl hemma blev det fika igen. Det behövdes energi till de sista julklappsinpackningarna för att sedan ta itu med köttbullar, skinka och julgubbar. 
    Nu har jag förberett ett hett bad. Det ryker inbjudande. Bäst jag skriver fort nu så det inte slutat ryka när jag hoppar i. 
    *** 
    Såg en annons i tidningen idag. UNICEF. Med texten: Det finns inga sjuka lekar för barn. Det finns bara en sjuk värld. Och till denna text fanns en bild på Barbie-tillbehör. 
    Syftet var förstås att inpränta dåligt samvete i oss alla i denna värld av överflöd. Är det rätt metod? Nej, det tror jag inte. Jag tror inte att någon ... varken mamma ... pappa .... mormor ... farmor .... morfar ... farfar ..... avstår från julklappen till barnet ...  barnbarnet ... för att hjälpa andra MERA 
    Jag tror det är helt fel metod.  
    *** 
    Rätt lycka för en måste inte vara olycka för någon annan. Var värld har sina önskningar. Mättad mage för en måste inte tvunget innebära samvetskval för att någon annan saknar något. Måste inte betyda att man missunnar. Måste inte betyda att man inget gör för att förändra. 
    *** 
    Debatten om IKEA och barnarbete är troligen inte enkel. Vi i väst sitter och har så himla mycket åsikter. Verkar som vi vet bäst och mest om alla i världens alla hörn. Utan att ha kunskapen och insikten. Fullt ut. 
    Alla tycker väl att barn ska slippa arbeta! Alla tycker väl att barn ska få gå i skola och lära. Alla tycker väl att barn ska få vara mätta och glada. Alla tycker väl att barn ska ha en familj att höra till och som tar god omsorg om sina barn! 
    Världen är inte så enkel att allt detta uppfylls. Vissa barn säljs av sina egna föräldrar för att börja ett liv på "gatan" i tidiga år. Vi begriper inte! Dessutom finns det bland oss de som utnyttjar barn i denna situation. Sjuuuuukt! 
    *** 
    I väntan på att världen förändras för en rättvisare värld för alla barn ... vilket är bäst: 
    Att barnet säljs för att utnyttjas sexuellt? 
    eller 
    Att barnen syr kläder åt IKEA? 
    *** 
    Jag har inte all information och all kunskap. Verkligen inte. Men jag vet att barn i vissa av våra världar är vana att arbeta och att våra barn jämfört med detta är väldigt bortskämda. Jag menar att det allra värsta ett barn kan råka ut för måse vara att säljas av de egna föräldrarna för att utnyttjas sexuellt av sjuka människor. Jag tror att det finns mindre onda ting av onda ting. I alla världar .. i den goda så väl som i den onda världen. 
    *** 
    Bedrövligt men sant ... än så länge! 
    Allt är föränderligt. Vår värld också! 
    *** 
    "Jag tänker för mig själv,  
    jag leker för mig själv,  
    och ingen vet vad jag säger för mig själv." 

    Nalle Puh

    "Vänlig och hjälpsam." 

    Nalle Puh

*****

Den 22 december 1998 

    Förberedelser men utan stress. Jag känner faktiskt ingen stress alls. Jag vet att man överlever julen även om allt inte är enligt konstens och traditionens alla regler. Jag vet. Säkert. Själv skulle jag kunna ha en fullkomligt vanlig helg och vi har kompromissat i familjen. Och rationaliserat. År efter år. Mer och mer. Skööönt tycker jag som har lättast för den delen. 
    Lillejulafton lagas skinkan, fixas granen, julpyntas det med tomtar och tillbehör. Julgubbarna bakas. Rödbetssalladen förbereds.  
    Lillejulafton är förberedelsens dag med avkoppling på kvällskvisten. Så många som möjligt samlas. Hjälps åt. Roligt! 
    *** 
    Julafton består ju vanligtvis av mat och klappar ... eller?! 
    Vårt julbord består av vars och ens favoriter. Äldste önskar julskinka med dopp i grytan. Mellan önskar köttbullar, prinskorv och brunkål. Mannen önskar .... ja han har nog svårast att låta bli "allt" .... undrar hur önskemålen ser ut i år .... ???? .... ???? ... Yngsta som är vegetarian önskar linsgryta och annanassallad. Själv älskar jag mannens sillsallad (rödbetssallad) ... fast utan sillen i .... därför brukar vi ha två varianter ... med och utan sill .... och jag som inte vill missa något .... smakar naturligtvis båda varianterna. Sedan hänger jag gärna med på linssoppan och framförallt annanassalladen ...... och som sagt "Janssons". Om det kommer att finnas någon ... man vet ju inte. 
    *** 
    Julgubbarna är en gammal tradition. Egentligen från mammas hem där var och en hade en egen liten julhög. Det var olika sorters bröd som skulle räcka hela julen. Denna julhög har förvandlats till julgubbar. Julgubbarna bakas av gott vetebröd med russin för ögon och knappar. Ben, armar och hatt klipps ut. Alla ... även hundarna ... har var sin julgubbe. Julgubben är det första vi äter på julaftonsmorgonen.  
    *Mums* *Mysigt**Julaftonmorgon* 
    *** 
    Jag kommer inte undan att göra julgubbar! 
    *** 
    Eventuellt är det tillåtet att öppna en julklapp på morgonen på julaftonen. 
    *** 
    Idag har jag kört bil ... och ... kört bil hela dagen. Hämtat mamma till min sverigehemkomna syster. Bjäre - Växjö - Helsingborg - Bjäre. Mamma kommer att vara där under julen och här under nyår. Nyåret kommer "vi mitt emellan" att fira med storfamiljens äldsta och yngsta. De närmast under "oss mitt emellan" kommer antagligen att vara ute och svira med kompisar ... utspridda .... förhoppningsvis dock i södra Sverige. 
    *** 
    Posten idag. Ett speciellt kuvert *glad*.  
    *** 
    Samvetskval för alla julkort som inte skickats och inte ens skrivits. Fattar inte varför jag ska ha så lätt för att få samvetskval. Mannen vet knappt vad samvetskval är. Än mindre vad det ska vara bra för. Det vet förstås inte jag heller. Vad är det bra för? Egentligen? 
    *** 
    "Snillrike och Hjälpsamme Björn." 

    Nalle Puh

    "Vad för slags sagor tycker han om?  
    - Sagor om honom själv. Han är en sån björn." 

    Nalle Puh

*****

Den 21 december 1998 

    Detta att skriva dagbok på nätet.... öppet för alla att se och läsa.... är en underlig företeelse. Varför skriver man? Vad är man för människor som skriver? Vilka är de motsatta? De som aldrig skulle få för sig att skriva? Vad skriver man? Vilka gränser sätter man? 
    Ja-a, inga lätta frågor att besvara. Endast spekulera omkring. Den första frågan ... jag började skriva därför att några av mina cybervänner skrev och jag ville gärna hänga med på detta märkliga fenomen. Jag tror att vi som skriver dagbok på nätet är anti-"jante". Vi menar att vi är något! Samtidigt visar vi att vi är helt vanliga människor .... med egna vardagar .... med egna glädjeämnen och sorger .... Vi är öppensinnade och välkomnande ... ja faktiskt generösa. Låter omvärlden, om den vill, ta del av våra tankar och vårt tänkande i vardagen. Vi är troligen också individualister med självkänsla och starka integritetskrav ... hur konstigt det än låter. Vi har framförallt något viktigt att förmedla. Det är inte säkert att det är just det som står i orden men ett budskap har vi och som är viktigt att förmedla. De som inte skriver .... de som aldrig skulle få för sig att skriva ... ja. jag har faktiskt spekulationer om dessa icke-skrivare också men de spekulationerna väntar jag med ett tag till.  
    Vad skriver man? och Vilka gränser sätter man? Dels är det de ganska "ostädade" tankarna som bara liksom rinner  ner genom tangenterna och genom skärmen ut i cyber. Ofta är det tillfälligheter som styr och inspirerar.  
    MEN!  
    Det finns hela tiden gränser. Som jag skrev tidigare "vi är individualister med självkänsla och starka integritetskrav".... Jag väljer helt själv vad som ska stå i min dagbok! Jag kan skriva precis vad jag vill! Jag tycker precis vad jag vill! Jag står för mitt tyckande! Min dagbok är min! Mitt skrivande är mitt! Jag ... 
    MEN! 
    Jag har mitt allra allra innersta ... och mitt allra innersta .... och mitt innersta ... mitt liv här ... mitt sociala liv ... och mitt liv i världen,  i cybervärlden.  
    Några av mina liv finns inte på någon endas dataskärm. Jag lovar. Delar av mina liv finns här i cyber i en av många livsvärldar. "Här är mitt liv ....ett av många." 
    *** 
    Sammanträde idag. Det allra allra sista .... vemodigt ... lite med sorg .... var sak har sin tid ... men iaf .... på vägen till sammanträdet lyssnade jag på radion precis som jag brukar. På ettan. Naturligtvis! Har ingen aning om vad det var för program men en ung kvinna berättade att hon åkte taxi. Hon råkade se vad som stod på taxichaufförens nyckelring. Nämligen: 
    "Förhindra våldtäkt - säg ja!"  
    Är detta möjligt? Hon vågade inte ens möta chaufförens blick i backspegeln efter att ha läst detta. Illa berörd blev hon och det föranledde många funderingar tills hon kom på en motattack: 
    "Undvik våldtäkt - amputera!" 
    *** 
    Relationerna mellan man och kvinna har fått sig en allvarlig knäck i vårt samhälle idag. Inom detta ämne har det nog rått en skadlig gränslöshet. Total avsaknad av respekt. Vidare kommentarer ........ kan bara vara otillräckliga! 
    *** 

    "Jag slåss med drakar må du tro!" 

    Nalle Puh

    "Jag frågar ingen alls, sa I-or. Jag bara talar om, hur det är." 

    Nalle Puh

    "Det finns grävling och rävling och rovling och Överste Djurskötarns Hus." 

    Nalle Puh

*****

Den 20 december 1998 

    Ny härlig morgon! Hääärlig! Glaaad! Myyyysig! 
    - Kaffet är färdigt! Mamma och pappa! Nu är det frukost! ropar Den Yngsta nere ifrån köket.  
    Jag hör att hon pratar med Billie och säger att han ska gå och väcka oss. Fast han får faktiskt inte vara i vårt sovrum. Jag var alltså tvungen att ingripa. Det finns bara ett tillfälle när det är tillåtet och det är vid födelsedagar. Då får alla hundar som vill följa med i födelsedagståget. Goliath visste precis vad det handlade om när han hörde "Hurra för lilla ...." eller "Vi gratulerar, vi .... " Billie har kanske förstått nu. Vi får se i februari när nästa fyller.  
    Den Yngsta trodde nog att det gick att tänja på reglerna ... kaffet var ju färdigt ... och frukosten serverad ..... men ... jag har faktiskt lovat. Det tog ju två år att övertala Min Man att skaffa hund första gången. Han är inte överförtjust i hundar precis och han fick ju ha hund som barn. I hans familj var det strikt ordning vem som hade "hundvakten".  
    Jag bedyrade ju att jag skulle ta hela ansvaret. Och ... så fick jag lova .... INGA HUNDAR I SOVRUMMET. Jag lovade. Egentligen tycker jag det är helt OK. Billie hade varit lite väl stor att ha och inte så lätta att putta bort heller. Det finns faktiskt ett undantag till från denna sovrumsregeln. Och det tillfället närmar sig. Dixie är så rädd när det smäller. Ja, jag menar RÄDD = LIVRÄDD. Hela hon skakar. Öronen fladdrar och jag är rädd för att hjärtslag är nära. Hon är som Nasse. Rädd så öronen darrar men egentligen en mycket modig liten hund. Hon är så söt när hon håller hästarna stångna. Då är hon modig! Men inte när nyårssmällandet sätter igång. Eller när åskan går. Stackars lilla Dixie! Det värsta av allt är att ... trots att vi bor på landet och aldrig själva smäller så är det precis som om alla runt omkring oss riktar sina smällare över vår gård!!! Irriterande.  
    Dixie får ligga i min säng såna nätter. Ibland går det bra på en kudde vid sidan om på golvet. 
    *** 
    Billie är lite undrande över hennes rädsla. Jag var lite rädd att han trodde att man skulle vara rädd. Hemska tanke! En riesen får ju inte vara skotträdd!!!!  
    Min Billie är minsann inte skotträdd. Han skäller ut dem! Hade jag inte hindrat honom hade han nog forcerat gårdsgränsen och givit alla nyårssmällande folk en rejäl utskällning på nära håll. Han hade säkert tagit smällarna ifrån dem också för när det dimper ner avfyrade raketer på gårdsplanen hämtar han dem och lägger framför mig. Han känner sig precis så duktig som han är. Duuuuuktig vovve! Fiiiiin vovve! 
    *** 
    Framsteg idag. Dixie fick följa med eftersom det inte var snö. Hon var glad. Men jägarna var ute och det knallade oroväckande på vårt vandrarhåll. Vågade inte ha Billie lös överallt. Men .... Dixie visade ingen rädsla! Vad glad jag blev. Duuuuktig vovve! 
    Jag önskar verkligen att jag hade tagit mig tid att bruksträna Billie. Han skulle säkert blivit bruksmeriterad och tjänstehund snabbt. Både hans kullbror och -syster blev tjänstehundar snabbt. Och Min Billie ÄR Störst Bäst Och Vackrast. 
    *** 
    Jag tror faktiskt att Min Man får en award idag. Det är ju faktiskt en merit och prestation att stå ut med mina tre hundar. År efter år. 
    *** 

    "Du darrar bara invärtes, sa Puh, och det är det modigaste sättet att inte darra som finns för ett mycket Litet Djur." 

    Nalle Puh

    "Jag är inte rädd, sa jag till Puh.  
    Jag höll i hans tass och ropade: Buh!  
    Dumma gamla drakar! Då flög de sju." 

    Nalle Puh

    *

*****

Den 19 december 1998 

    Det hinns inte skrivas så mycket ikväll. Trött, trött, trött. Hämtade Amira i Helsingborg och vi sprang på Väla hela eftermiddagen. Himmel vad folk! Alla skulle handla julklappar idag. På Väla. Jag beundrar alla expediter. De arbetade verkligen snabbt och inte verkade de vara stressade. De jag mötte iaf. Hittade faktiskt julklappar till alla. Kände mig nöjd. Jättenöjd. Jag hade bestämt att försöka hitta något litet men ändå nyttigt/roligt/bra/fint. Vi brukar ta det lite sparsamt med klapparna. Jag tycker inte om något som överdrivs. Varken mat eller klappar. Jag gillar inga "måsten" heller. Men jag gillar att vi är tillsammans och har det mysigt och träffar "alla de våra".  
    *** 
    Amira blev lite sur på mig fast med glimten i ögat. Hon hade sagt till mig att jag fick inte köpa *...* till Lina. Sade hon att hon sagt. Tre gånger dessutom. Tror ni jag kom ihåg? Eller hade hört?!?  Nu har vi alltså köpt samma sak. Lina får dubbelt om vi inte hinner byta.  
    *** 
    Förra året önskade jag mig "Janssons frestelse" av Lina. Det skulle jag vilja få även detta år. Men jag har ju glömt att säga. Däremot har jag skrivit att jag önskar mig ett "Fågelmathus" på den websidan där jag kommunicerar med Mathilda. Vi har nämligen en speciell sådan sida.  
    *** 
    Det hör ju till att fika när man är ute och shoppar men idag var vi lite hungriga så det blev bakad potatis. Potatisen var god ... och salladen och vitlöksdressingen ... men räkröran ... nej! ... det räkorna låg i var inte det godaste jag ätit. Synd! Vi hann inte med kaffe så jag var himla kaffesugen och väl hemma blev det till att brygga genast. Starkt gott kaffe. 
    *** 
    Jag hade ett fint cyberjulkort med hälsning i mailboxen väntandes. Det var från en av mina rara cybervänner. Tack Gerd!  
    *** 
    Så fina digitala kort man kan skapa och skicka. Här är två adresser: Julkort1 och Julkort2. Det finns med eller utan snöfall. Med eller utan musik. Jag har själv suttit och skickat iväg en hel del nu. Det tar sin lilla tid. Jag hittade ett som passade till Mathildas bror. Tobias är och hälsar på Mathilda nu några dagar så jag passade på att skicka till dem båda. Jag vet att Tobias kommer att skratta till av förtjusning när han ser sitt kort. Han älskar "Pettsson" och på detta kort kommer en katt farandes på en kälke runt hörnet ... ssswiiiiisch! *skrattbubbel* Det är inte så mycket som behövs för skratt när de båda träffas. Igår ringde jag till Mathilda och hon frågade: 
    - Vill du prata med Tobias? 
    - Visst vill jag det! 
    Mathilda vänder sig till Tobias (hör jag) och säger: 
    - Min mormor vill prata med dig! 
    - Med mig? hör jag Tobias undrande fråga. 
    Vi hann bara växla några få ord och så bröts samtalet. När jag ringde upp genast så lyfte Mathilda luren och jag möttes av skrattsalvor. Ja de båda kan fnittra och skratta hemlighetsfullt som de värsta tonåringar. 
    *** 
    Julkorten jag köpte för att skicka med "snigelposten" ligger fortfarande oskrivna. Jag kan ju alltid använda dem nästa jul!!! 
    *** 

    "Han gör dumma saker, men det blir alltid bra till slut." 

    Nalle Puh

    "Och snälla farbror tomte, om du gillar mig ett smul, så ger du en boll med studs, en stor, röd boll till jul." 

    Nalle Puh

*****

Den 18 december 1998 

    Varför ska det behöva ta så lång tid att städa? I datorn alltså. Nu har jag förberett ytterligare ett dagboksblad. Det börjar ju bli en hel del skrivna ord. Undrar hur andra gör? Hur länge sparas dagarna på nätet?  
    Jag får nog tänka igenom ordentligt hur jag vill ha det. Inte bara med orden utan hur man hittar också. Till alla "Blåklockorna" till exempel. Ja jag har flyttat några hit och klickar man på respektive bild kommer man till platsen i dagboken där motiveringen finns.  
    *** 
    Dagen har varit lite seg men det var roligt att Jacob kom på middag. Han funderar som bäst på nya jobberbjudande han har fått. Det måste vara trevliga funderingar fast klart med lite våndor också. Hur ska man välja? Vilket blir bäst?  
    *** 
    Jag surfar iväg emellanåt och läser i min cyberväns dagbok. Tänk så spännande att vinna vänner som man aldrig träffat men ändå kan känna mycket gemenskap med. Man kan t o m ha helt olika uppfattningar om vissa saker men samtidigt ha andra som förenar. Detta kontakt- och samarbetsredskap möjliggör gränsöverskridande eller kanske rättare gränsutsuddning. Man ser andra värden som påverkar än de som man kanske ser IRL. Andra sinnen används och berikar.  
    *** 
    Det är så roligt med detta redskap och hela världen för sina fötter, nej händer ... ja, ... händer .... saker det gör det alltid. Bland det allra trevligaste är alla de nya kontakterna man får genom att "besökare" skriver några rader, berättar, frågar eller kanske vill vara med i min webring. Jag fick två nya medlemmar i ringen idag. De hälsas välkomna på ringsidan 
    *** 
    En gång fick jag mail från en som hamnat på "Kastanjebacken" och kände igen namnet från en häst i stallet där hon hade sin egen häst. Det var min allra första egna uppfödning "Óskasteinn från Kastanjebacken". Önskesten betyder namnet. Det är isländska för alla islandshästar har isländska namn. Man får läsa och slå i ordböcker när det ska döpas. Men nu var det ett tag sedan jag hade föl. Har varken råd eller tid, tyvärr. Ändå har jag tre ston. Óskasteinn var verkligen en önskehäst. Och är fortfarande hoppas jag.  
    *** 
    Jag tycker ju det är roligt att pröva och testa för att lära nytt. Hela tiden. I bildprogrammet finns så många finesser att pröva denna typ av kreativt arbete gillar jag. Därför gjorde jag ett förslag till ny logo för studentkåren i Halmstad. Jag upptäckte alldeles för sent men skickade ändå in ett förslag. Nästa gång när jag gick in i deras debattforum för att lämna ytterligare ett bidrag blev jag förvånad (minst) *Birgitta rynkar pannan* ty ... ett par anonyma studenter hade gjort faktiskt elaka inlägg.  
    Hur är man funtad då?  
    För det första är det ju typiskt att de är så fega att de inte sätter ut namnen. För det andra är det ju så onödigt! Varför?  
    Vill man vara elak? Vill man göra någon ledsen? Vad menar man? Studenter!  
    Jag var lika naiv som dessa anonyma skribenter för jag trodde inte att det var värdigt studenter vid en högskola att uppföra sig så lågt. 
    *** 
    Jag beklagar de som kommer i dessa anonyma studenters väg innan de nått den mognad man förväntar ska finnas.  
    Bra att det finns de som reagerar. "Manne" gjorde det!  "Manne", du är en tillgång för dem som kommer i din väg!  
    *** 

    "De brukade slå sig ner en stund och fundera över vad de skulle göra nu när de hade träffats." 

    Nalle Puh

    "-Hur gör man 'ingenting' frågade Puh.  
    -Det är att gå och ströva och lyssna på allt som man inte kan höra, och ha det skönt." 

    Nalle Puh

*****

Den 17 december 1998 

    Sov, sov, sov ... så gott och så djupt. Morgonen kom alldeles för snabbt. Mitt i alla bestyr hade jag, utan att jag egentligen hann med själv, bestämt att NU skulle jag klippa Billie. Han såg ju i det närmaste ut som en Bovier och det går ju bara inte an. Om man är en riesen. Hur skulle det se ut ... ja just det! ... som en Bovier ... och det finns gränser .... för en riesenmatte. Så ut i stallet med maskin och effileringssax.  
    *** 
    Det fanns en tid när jag trimmade alla mina hundar. Är jag riktigt snabb tar det tre timmar att trimma Dixie riktigt. Att trimma Billie skulle ta tre dagar. Jag skulle nämligen bli så matt i mina fingrar att jag måste avbryta och fortsätta nästa dag. 
    Därför klipper jag numera. Lite skäms jag, för jag vill ju göra allt rätt och bäst. Men i sådana ögonblick tänker jag på när Billie och jag var på utställning i Ängelholm en gång. Jag hade planerat klippningen  och räknat ut när pälsen skulle vara bäst. Kan man tänka sig ... ett av proffsen på utställningen beundrade Billie och utropade:  
    -Så ska en riktig riesen se ut! Det syns ju att den är trimmad. 
    Jag blev stolt minsann. Bättre betyg kunde jag ju inte få. Jag har tänkt på den händelsen idag. 
    Billie är klippt men inte färdig. Finputsning här och där återstår. Förresten om rätt ska vara rätt så heter det "strippa" när man rycker håret. Trimma är när man finputsar. Jag har inte strippat Billie men trimmat lite idag och klippt mycket.  
    Han är tjuuuuusig! Och han vet så väl om det. 
    *** 
    "Om nån vill applådra ... så är rätta stunden inne nu." 

     Nalle Puh

    *** 
    "Vad skulle jag göra, sa jag till Puh, om inte jag hade dej, hör du du?" 

    Nalle Puh

    *** 
    På TV sent ikväll fanns ett inslag om mobbning. En tidigare mobbad kille träffade en av plågoandarna. Killen det gällde var mycket duktig på att uttrycka sina erfarenheter och beskriva de svåra upplevelserna. Jag tycker det är så smärtsamt att höra om hur vardagen i skolan kan var för somliga.  
    Varför har vi inte fått bukt med denna tortyr? Läs i mitt forum för synpunkter om mobbning.  
    Nytt inlägg idag! Av Sandra som får "My Bluebell" award. Det får också Sandras kompis som stöttar. 
    Har du själv varit utsatt för mobbning så kontakta Alexandra. Kolla här! 
    Var sjunde, 7:e elev i skolan mobbas! "En skola för alla" är en tortyrkammare för somliga. När det blir rast kommer rädslan och skräcken. Var ska man bli av? Var ska man gömma sig? Var syns jag minst?  
    - Varför lever jag som inte är värd något? Och som behandlas som sopor, sade killen i TV ikväll. 
    Här i Sverige där vi har det så bra, i Sverige där vi kan och vet så mycket, nästan mest och bäst låter det ibland, här i detta upplysta duktiga och präktiga land behandlas många så illa och utstötande, frånstötande, avstötande ... stötande hemskt! 
    Att ingen ser! 
    Är du en som ser de barn, vart sjunde, som mobbas? Torteras! 
    *** 
    "Akta så du inte blåser bort lilla Nasse. Man skulle sakna dig." 

    Nalle Puh

*****

Den 16 december 1998 

    Idag har jag känt mig stressad hela dagen. Mycket som skulle hinnas med och mycket som tvunget måste bli bra. Först hade jag intervjun. Jag skulle svara på frågor om hur kommunen hanterar "elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi". Det är ett uppdrag som syftar till att följa upp det tidigare projektet "Dyslexi Skåne". Mycket handlade det om hur det borde se ut framöver med organisation, kompetensutveckling, resurser mm 
    Viktiga saker! Så bra att detta har uppmärksammats och förståelsen ökat ute i samhället för vad det innebär att ha läs- och skrivsvårigheter. Idag behöver man inte skämmas eller känna sig "dum". Idag vet man bättre. Förr var kunskaper och förståelse i de närmaste obefintliga. 
    Tänk om det hade kunnat gällt de med matematiksvårigheter också! 
    *** 
    Jag skrev om kommunledningens tokiga beslut igår. Det är tillrättat nu. Kommunstyrelsens arbetsutskott ville utnyttja förköpsrätten men kommunstyrelsen insåg bättre och avslog köpet. BRA! Och jag som hade förberett ett "brandtal" till Kommunfullmäktige.  
    *** 
    Billie och jag var ute en lång runda idag. Han var duktig och sprang lös hela tiden. Inte alls långt ifrån mig. Han var noga med att se till att inte förlora mig. Det är riktigt kul att testa honom och gömma sig. Men det slår aldrig fel. Ibland tror jag han vet innan vad jag tänker. Dixie ville följa med men jag vågar inte ta med henne på långturer längre. Det är så ledsamt att höra henne flåsa och bli påmind om att hon faktiskt har några hundår på nacken. 
    *** 
    HIMLA är ett av mina favoritord. Undrar hur många gånger det förekommer i denna dagbok? Och så kommer det att fortsätta. I morgon ska jag ta itu med min post. Min brevkorg är nämligen himlahög. Fast inte lika hög som Himlastegen! Himlastegen byggdes för att dåvarande markägare ville se havet. Den består av stenar som lavats på varandra. Himlastegen är ett mycket speciellt inslag i naturen inte så långt härifrån. Nuvarande markägare fick ikväll ta emot kommunens Miljöpris. Det var faktiskt Håkan som föreslagit honom till priset. Motiveringen var ett mycket välskött lantbruk med mycket välskötta och vårdade marker, stenrösen mm Det är en verklig naturupplevelse att vandra i denne miljöpristagares marker. 
    *** 
    "Någon av de där duktiga läsarna som kan läsa skrivet." 

     Nalle Puh

    *** 
    "Jag vet att det låter lätt, sa Nasse för sig själv, men vem som helst kan visst inte göra det." 

    Nalle Puh

    ***  
    "Det finns tolv honungsburkar i mitt skafferi, och de har ropat på mig i timmar." 

    Nalle Puh

*****

Den 15 december 1998 

    Dagens uttalande står min man för. Det är så himla bra! 

    Hör bara: 
    "Män tänker som traditionella datorer. De prövar den ena lösningen efter den andra tills de lyckas.  

    Kvinnor tänker som kvantdatorer. De samlar alla lösningar med en gång och går sedan direkt på den rätta." 

    Så var det med det! Visst håller jag med! Precis så är det ... juuu!  Ska jag ge honom en "award" för dessa kloka ord? 
    *** 
    I morse var jag väldigt trött. Jag hade suttit uppe till över tre med logon. Och vi som skulle åka till Småland tidigt.  
    Vid frukosten satte jag kaffet i halsen. Artikel på Båstadsidan i NST om "Nya golfbanan i Påarp" var anledningan. Debatten som förs borde synas i sömmarna lite närmare. Gärna analyseras lite djupare. Är någon beredd att göra det?  Vilka känslor och motiv ligger bakom olika ställningstaganden? Bakgrunden är att några personer med god ekonomi har köpt upp markområden och vill anlägga en golfbana. Ca 100 ha mitt på Bjäre. Vi är grannar så jag känner markerna mycket väl. Naturskönt så det förslår,  mycket tack vare utsikten över Skälderviken och Kullahalvön.  
    Nu tycker du säkert att ... det är väl en jättebra chans för Båstad kommun och dess invånare. Båstad som vill utge sig för att vara en turistkommun! Helt logiskt tänkt!  
    Men ...  
    Stämningen är hätsk på sina håll. 
    Människor avslöjar sina rätta jag när känslorna låts styra. Kommunledningen skapar ett ärende "5 i 12" och tänker köra igenom detta. Man vill utnyttja förköpsrätten och det ligger mycket nära till hands att tro att motivet är att sätta käppar i hjulet för initiativtagarna och investerarna. 
    *** 
    Jag kan absolut inte omfatta ett så snävt uttryckssätt som det är frågan om i detta ärende.  
    Jag vill se möjligheter och inte hinder. För mig är det inte brottsligt att vara varken rik eller fattig. För mig är det viktigt att tänka på kommunens och människors bästa, att ta ansvar för skattemedel och miljö. Det är också viktigt att pröva varje fråga på ett sakligt, förnuftigt och korrekt sätt. Det kan man bara klara med ett öppet sinne och inte med den trångsynta väg som många tycks valt. 
    *** 
    Jag  spelar inte själv golf. Hur skulle jag ha tid till det? Golf får bli ett projekt som pensionär tillsammans med kurs i spanska. Jag har alltid drömt om att kunna spanska. 
    *** 
    Jag skulle nog vilja ta ett nytt tag med logon. Önskar jag hade upptäckt lite tidigare att Studentkåren sökte förslag. Sista dagen är idag. 
    *** 
    "Jag kom just att tänka på en sak, som jag glömde att göra igår, och som jag omöjligt kan göra i morgon." 

    Nalle Puh

    ***  
    "Han skyndade ut igen och sa: 'I-or, violer' och sedan: 'Violer, I-or', ifall han skulle glömma bort det, för det var just en sådan dag." 

    Nalle Puh

 *****

Den 14 december 1998 

    Idag börjar jag med att dela ut en "My Bluebell award" till alla lärare som går distansutbildning i specialpedagogik. Det innebär ökad specialpedagogisk kompetens på deras repektive skolor. En spridning av specialpedagogiskt förhållningssätt. Det innebär i sin tur en bättre situation för de elever som är i behov av särskilt stöd.  
    *** 
    Ny logo för Halmstad Studentkår. Mitt bidrag. 
    *** 
    Igår skrev jag om djur och idag kan jag inte låta bli att kommentera det samband man funnit mellan barn som plågar djur och misshandel/mord. Det visar sig nämligen att seriemördare och misshandlare ofta har varit djurplågare. Plågande av andra varelser har i botten ofta ett  behov av att uttrycka makt. Det finns de som plågar djur för att få "kontroll" över en annan människa. Många är ju väldigt fästa vid sina djur och måste ju uppleva det outhärdligt att se när det plågas medvetet. Undersökningar i USA visar t o m att om kvinnor måste välja mellan sin man och sin hund så väljer de flesta hunden. Jag kan tänka mig att de bortvalda männen inte varit särskilt hundvänlig. 
    I USA har man just nu en TV-kampanj som informerar om ovannämnda samband. Att agera utifrån nyvunnen kunskap är ansvarsfullt och i detta fall förebyggande. Tänk så viktigt att tidigt fånga upp presumtiva våldsverkare. Ju tidigare man sätter in åtgärder desto större chans att kunna rätta till eller förhindra tragedier. 
    Känner du någon som uppvisar en aggressiv attityd mot djur? Vi får vara uppmärksamma på detta. 
    *** 
    Djur är en välsignelse på många sätt. Undersökningar visar ju att man lever längre om man har djur. Äldre håller sig friskare om de har djur att klappa. På många äldreboende finns numera husdjur. Jag kan själv inte tänka mig att bo på ett äldreboende där jag inte får ha hund. 
    När jag ser Mathilda och våra hundar tillsammans så önskar jag att alla barn kunde ha ett djur. När jag själv var barn fick jag aldrig den hund jag önskade. Som tur var hade några av mina släktingar hund. På landet. I sta'n gick jag ut och rastade kvarterets hundar. Jag försökte lära dem ett och annat men de flesta var inte så pigga på att lära nya konster. 50 öre brukade jag få för "besväret". Det kunde man köpa 5 släta vetebullar för. Då på den tiden. Hos systrarna Tall på Tallbacken. Sådetså.  
    *** 
    Jag fick faktiskt ha en guldhamster. Den gnagde hål i alla hörnen i mitt rum och gillade att vara i fickan på min badkappa. En sommar fick jag en kanin, som till hösten byttes mot en höna för grytan! Jag kommer inte ihåg om jag åt av hönan. Och förresten var det en sköldpadda som fick mig att, till slut, sluta med att suga på tummen. Tack vare min farbrors påhittighet.  
    *** 
    När det var läge att skaffa egen hund behövdes två år av övertalning och försäkran. Det var det värt! Jag kommer aldrig att glömma dagen när vi, hela familjen,  valde just Goliath. Jag kommer aldrig att glömma dagen när vi hämtade honom. Jag kommer aldrig att glömma Goliath, min förste hund. 
    Att välja en Riesenschnauzer är en utmaning. Man måste vara minst lika envis själv. Man måste stå ut med ett yrväder av muskelenergi och glädje i samma förpackning. Människo- och framförallt barnvänlig glädje i överflöd. 
    *** 
    "Ett Mycket Skuttigt Djur, som hade ett sätt att säga god dag så att man fick öronen fulla med sand ...." 

    Nalle Puh

    *** "Då han sjöng i ljusbrun tasspäls klockan halv tolv en mycket solig morgon, tyckte Puh att det var en av de bästa sånger han någonsin hade sjungit. Och han fortsatte att sjunga på den." 

    Nalle Puh

*****

Den 13 december 1998 

    Denna dag är det Luciadagen. Vi passade på att njuta av vacker sång och musik i studentikos miljö på Högskolan i Halmstad. Det blev  högsta betyg! Verkligen trevligt och underhållande. Man riktigt kände hur roligt de uppträdande hade i sitt musicerande. De utstrålade energi, musik och glädje. Applåderna skallrade i den fullproppade salen.  
    Tack alla ni medverkande för en underbar föreställning! Härmed får ni dagens "My Bluebell award"! 
    *** 
    Den nya webringen som jag skrev om på "Sjutusannatten" är officiell nu. Gör ett besök där! Kanske kan du bidra eller kanske blir du rent av biten och gör slag i saken själv och skaffar dig en. Det verkar som många har gått och burit på hemliga drömmar och några låter drömmarna gå i uppfyllelse. Jag behövde själv "hjälp" av mina barn. Gulligt av dem så det förslår! 
    *** 
    "My Bluebell award" föddes igår. Känner du någon som är värd att uppskattas? Säkert många!  
    Blir det av att man visar varandra uppskattning? Nej, alldeles för sällan!  
    Är du emot "jante"? Då förtjänar du själv en "Bluebell award"! 
    Varsågod!   My Bluebell award! Den är till Dig! 
    Meddela mig så jag kan notera dig bland övriga Bluebells
    *** 
    Jag blir glad om du vill länka till Kastanjebacken men det är inte alls nödvändigt.  http://www.kastanjebacken.net/ 
    *** 
    Idag har det handlat om djur! Aktivister emot plågsamma djurförsök. Jag tror inte att det finns många människor som stöder dylika försök. Jag tror inte heller att det finns många människor som stöder våld som medel att nå framgång. Historien visar alltför många exempel som verkligen inte tjänar som förebilder. 
    Är det inte konstigt egentligen ... att de som säger sig vara emot våld ... själva använder just våld för att uppnå sina syften!!?? 
    Vem har mandat att döma när det går för sig att använda våld och när det inte gör det?  
    Vem tror sig ha detta mandat? 
    Jag bara undrar! 
    Nej! något är väldigt snett i denna företeelse! Jag tar mig friheten att i stället tro att det finns vissa människor som har behov av att protestera på sabotageaktigt sätt. De använder sig av ett i deras ögon rättfärdigt men egentligen skenheligt motiv för att tillfredställa sina egna behov av att förstöra och störa. Det är både djur- och människofientligt i mina ögon.  
    Jag går inte på det! Gör du? 
    Jag tar avstånd från .... jag är emot ... jag jobbar för ...  

    *** 
    "Ibland tänkte han sorgset: Varför? och ibland tänkte han: Därför? och ibland tänkte han Således?." 

    Nalle Puh

     "Nasse var inte rädd, när han var med Christoffer Robbin, så de traskade iväg ...." 

    Nalle Puh

*****

Den 12 december 1998 

    Idag vaknade jag till en underbar liten röst som sade: 
    - Mormor de' e' frukost! Kom nu! 
    - Men lilla gumman har du gjort frukost alldeles själv? 
    Mormorn som i vanliga fall brukar vara minst sagt lite seeeeg på mornarna blev nästan klarvaken på stubinen. Glatt morgonklarvaken dessutom.  
    - Ja, jag har tagit fram allt men jag har inte lagat kaffe, svarade "det lilla Gullhjärtat" som redan var på väg upp för att dela ut den obligatoriska morgonkramen. 
    Morfarn fick också kram och vältrade sig upp ur sängen.  
    Billie, lycklig som alltid när husfolket äntligen stiger upp, svansade och kromade sig förskräckligt. För hans del är det bara mat i huve't så dags. han vet att han ska ut och göra något men han låtsar att detta något är att gå till andra dörren för att bli insläppt till matskålen. 
    Sådana här Mathildadagar får man verkligen hjälp med morgonbestyren. Mathilda ger småhundarna mat i rätt ordning och rastning i turordning. Hon är en utomordentlig liten hundflicka. Jag kommer inte ihåg när kaffet sattes på mitt i alla bestyren men gott blev det och frukosten var oförglömlig. Allt pålägg som fanns var på plats och på bordet. Vi som i vanliga fall är så rationella att var och en gör sina mackor vid arbetsbänken. Nu satt vi vid bordet och bredde och valde pålägg. Messmör, kaviar, marmelad, honung, ost ...  
    Barnbarn rekommenderas varmt!  
    "Mitt lilla Gullhjärta" är värd dagens första "Bluebell", en dagen till ära nyframtagen "award". Kolla bara!  My Bluebell!  Vem som helst får önska sig eller ge bort en "Bluebell" till sig själv eller någon annan. Hämta bilden och länka gärna till denna sidan samt meddela mig vem din "Bluebell" är så skriver jag upp alla "Bluebells" här.   
    Lucia i annalkande. Mathilda sjöng med klar röst alla sånger hon lärt på dagis nu och alla hon kom ihåg sedan tidigare. 
    Lördag är godisdag. Passade bra eftersom hundmaten tagit slut och affärena är vägg i vägg. I hundaffären fångades Mathilda av Papegojan som pratade med henne.  
    -Goddá! Goddá! Vadådå! Goddá! Goddá! 
    De har börjat med akvariefiskar också och aldrig har jag då sett så fina och friska och välmående och fräscha ... ja jag vet inte allt men iaf även klarfärgade fiskar. Det sade jag också till innehavarna. Jag gick fram till ett av akvarierna och sade: 
    - Ååååååå så fina dessa är! 
    - Jag har lagt märke till att kvinnor i din ålder fastnar för just de fiskarna, sade ägarinnan med ett förtjust leende.  
    - Vad lustigt tänkte jag högt och blev säkert lite skär om kinderna. Fiskarna var lite oansenliga egentligen, ungefär som Guppy till kroppen, men ... sen hade de små fladdrande fenor, alldeles lagom stora/små och ytterst hade dessa fenor den där alldeles underbara silverblåglänsande färgen som är så bedövande vacker. Fisken var bedårande. Tänk att alla kvinnor i min ålder har så god smak! Hurra för oss! 
    Nästa .... godisaffären! En påse till Mathilda och en till mormor. Himla bra va'!    
    *** 
    "Strax han vaknade kände han sig så betydande, som om allting berodde på honom." 

    Nalle Puh

     "Puh tyckte alltid om att äta lite grand klockan elva på morgonen." 

    Nalle Puh

*****

Den 11 december 1998 

    Inatt var det minsann en "Sjutusantillnatt". Kastanjebackens domän fick sin 7000:de besökare. Mitt under "Sjutusendepasserandet" föddes en ny webring. Det är en "Sjutusantillenergiicyber". Det är ett "Sjutusantillrymdsamarbeteövercyber". Det är "Sjutusansåspännande" att vara del i allt detta. Den nya webringen kommer säkert att bli en riktig "Sjutusantillwebring" och jag lovar att det är en "Sjutusantillwebmistress" som startat ringen. Det handlar om tatueringar  
    *** 
    Kroppsutsmyckningar i denna form och ofta med mycket personlig touch är spännande och ett oerhört globalt fenomen. Hennamålningar på händer och fötter är en annan form som även  nått Sverige nu. När vi bodde i Dubai gick jag regelbundet och fick mina händer målade. Några av kvinnorna var oerhört konstnärliga och fann lätt motiv som passade kunden. Andra behövde mer vägledande förslag på själva utförandet. Muslimska kvinnor lät hennamåla sig i de vackraste utsmyckningar inför olika fester. Jag var mycket imponerad och snabb att anamma denna kulturföreteelse.  
    Vårdade man hennamålningen kunde den sitta kvar en månad. Sedan var det dags igen. 
    Kanske är det ett primitivt drag att vilja kroppsutsmycka sig. Isf ett ganska envist sådant. Långeliga tider har det existerat bland jordens olika folk. Själv har jag så länge jag kan minnas önskat en tatuering. En liten nyckelpiga på "knylan". Nu blev det inte så utan ..... ja läs själv om ....  My tattoo! Undrar vad nästa kommer att bli.  
    "Min yngsta" önskar en en liten sköldpadda som först skulle sitta i nacken. Det fick mig ju genast att tänka på dockorna förr. Var det en riktigt fin docka så hade den en sköldpadda i nacken. Visst var det så?! Men nu säger hon att den ska sitta nere på benet. Var det inte Mohikanerna som hade en tatuerad sköldpadda också? 
    "Min äldste" har en panter på axeln och han var först i familjen. Jag tror nog att han var lite förvånad över det avsaknade motståndet från sin mamma när det skulle tatueras.  
    En sak i samband med detta, kroppsutsmyckning alltså, är jag evinnerligt glad för. Nämligen att min son inte har ring i örat och inte min man heller. Är det något som är oattraktivt och osexigt på killar så är det piercade ringar i öron och näsa och var de nu kan finnas. Andra får gärna ha det om de så tycker men jag gillar det INTE!  
    "Min mellan" hade hål med smycke i näsan ett tag till min förskräckelse. Det varade inte så länge för infektionsrisken blev påtaglig. Den yngsta har velat men jag säger NEJ så länge jag försörjer. Sedan kan jag inte hindra. Jag vet. 
    Det skulle inte förvåna mig om vi går iväg och tatuerar oss tillsammans .... kanske ...  
    *** 
    "Nasse hade stigit upp tidigt den morgonen för att plocka violer; och ... plötsligt kom det för honom, att ingen någonsin hade plockat violer till I-or." 

    Nalle Puh

     "Du är en verklig vän." 

    Nalle Puh

*****

Den 10 december 1998 

    Igår morse, vid frukosten, med kaffe och ostmacka som vid alla andra frukostar och tillsammans med tidningen. Jag blev upprörd! En kvinna tillika mamma och hennes 17-åriga dotter hade blivit nerskjutna av den f d maken. Han var känd hos polisen och hade straffats för misshandel mm. Kvinnan hade hotats och hade någon form av skydd. Vadå skydd?  
    Nej, hon hade inget skydd som var värt namnet! hon offrades av vårt samhälle. Hennes dotter offrades likaså. Vårt samhälle tycker att frihet är bättre än förvar för farliga och hotfulla människor. Därför är vårt samhälle ansvarigt för vad denna kvinna och hennes dotter drabbades av. Dottern är död och hon själv svårt skottskadad i huvudet.  
    Vem lever vidare?! Jo den som tog friheten från dessa  människor, friheten att leva ett tryggt liv. 
    Det finns djupa orättvisor så som jag ser det.   
    *** 
    Det mesta av onsdagen gick åt till att städa. I datorn. Jag har gått igenom "Sagan om Mathilda på Kastanjebacken". Himmel vilken tid det tar. Alla bilderna. Alla kilobiten. Eller heter det kilobitsen? Jag får nog ta bort sagan helt för att komma ner i minnesutrymme på servern. 
    *** 
    Jag har fått mail. Då menar jag Mail med stort M. Från Tyskland. Från min (lilla)syster. Hon hade klarat nästan allt själv, bara lite hjälp av yngste sonen. Tänk, vad skulle vi göra utan våra söner?!  
    Så började jag en gång. Med Jacobs hjälp och min egen envishet. Nu är jag ohjälpligt fast. Freak kallas det va'? Nåväl, när det gäller min syster blir det nog inte freak inom detta område men så här långt med mail och så ..... oh! Ingrid vad det bådar gott! Jag ser fram emot nästa nästa Mail. 
    Min syster är internationell så det förslår. Hon bor utomlands med sin familj sedan flera år. Olika länder har gällt genom åren.  
    Jag tror minsann att jag har hjälpt till att "grunda" för den internationella kompetensen. Så mycket vi hann med i London de fem veckorna vi semestrade tillsammans där ... ja du milde! 
    Jag vet inte varför jag kom att tänka på Londonresan. Men så roligt det var.  
    Vi hade planerat att lifta runt i södra England men fastnade i London. Där fanns ju så många trevliga människor. Discoteket då hette "Les enfants terrible". Det låg i närheten av Carnaby street. Kommer du ihåg Ingrid? Det var mörkt som på alla discon och med färgsprudlande lampor. Det kunde minsann vara svårt att känna igen kavaljererna i dagsljuset *Birgitta fnittrar* 
    *** 
    Vi bodde på YWCA. Det var billigt. Jättebilligt! 5£ i veckan. Frukost med bacon och bönor och mycket mer! Det fanns en nackdel. Man skulle vara inne kl 22!!!!!!! Vi fixade det. Vi hade knep! Vi var jättesmarta! Och pengarna räckte längre och vi kunda stanna ännu längre. Härliga London! Min absoluta favoritstad. Milde tid vad vi hann med då för ca 30 år sedan. "Jamaica banana boats" och massor med annat.  
    *** 
    Ska vi göra om det? Maila svar! Många svar! 
    *** 
    " Vore man fågel, då satte man sej kanske på vinden och ropade hej, blåste iväg med den, sa: Hör du, du, det är just hit jag har längtat just nu!" 

    Nalle Puh

     "Jag kunde berätta vart vinden går. Men var den kommer ifrån, ingen förstår." 

    Nalle Puh

*****

Den 9 december 1998 

    Dagen som precis är till ända har varit fylld till bredden. Kl är 00:43 och detta är den allra bästa tiden för dagboksskrivande. Blir det fel?  
    - Ja, lite får man väl erkänna. Jag gjorde det med baktanke (!) från början! Jag ville nämligen ge mig garanti för återhämtning ... trodde nämligen inte att jag skulle skriva så idogt. Jag har det tillgodo. Tills dess är det bara att stå ut med att min dagbok handlar om igår med tankar som föddes då och som ser dagens cyber idag. 
    Min kurskamrat Alexandra ska ägna sin D-uppsats helt åt mobbning och hur denna har inverkat på människor som utsatts för denna vardagstortyr. Alexandra vill därför komma i kontakt med så många som möjligt för att få del av verkligheten. Jag gjorde en websida åt henne för att stödja detta arbete. Kontakta henne!  
    Min egen uppsats ska handla mycket om begreppet "en skola för alla", bemötande och kompetens, etik och professionalitet. Jag ska särskilt lyfta fram skolans "osedda elever". De som inte fått det stödet eller den uppmärksamheten som de borde fått. Det omfattar såväl de som utsatts för mobbing som de vars svårigheter inte uppmärksammats. 
    Verklighetsanknytningen bygger på alla mail jag fått genom mina websidor: 

    1. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 
    2. Matematiksvårigheter/dyskalkyli
    3. Mobbning

    Samt den fortsatta kommunikationen som några kontakter inneburit. Detta är mycket berikande för mig och därför vill jag göra något av allt detta värdefulla material. Tack alla ni som skrivit och berättat om era upplevelser! 
    *** 
    Någon enstaka gång får jag telefonsamtal. Idag fick jag ett från Stockholmstrakten. En bekymrad mamma till en 13-åring. Vi pratade en lång stund och jag blir lika förgrymmad varje gång jag hör om skolans oförmåga. Lärare som inte förstår och lärare som saknar kompetens och skolpsykologer som inte ger stöd. 
    Det handlade om specifika matematiksvårigheter. Har man specifika matematiksvårigheter så har man mycket svårt för att förstå matte! Det kan faktiskt vara omöjligt att förstå! Att då få höra: "Du kan mer än du tror." "Du kan om du jobbar hårt." Hjälper inte! Det gör det hela ännu svårare och eleverna känner sig misslyckade och i värsta fall "dumma". Ty "Varför kan inte jag när andra kan?" De får ju ingen förklaring till varför det är så!  
    Det saknas kunskap i vår "skola för alla". Det saknas kompetens i vår  "skola för alla". Resultatet blir att dessa drabbade elever lämnar skolan med knäckt självkänsla. Samtidigt säger Läroplanen att alla elever har rätt att få hjälp och stöd. Ja de garanteras faktiskt hjälp i Läroplanen! Rektor har ansvaret att så sker.  
    Här krävs fantasi och det är pedagogens ansvar att finna det sätt som är bäst för eleven att lära och tillsammans med eleven finna strategier för matematisk problemlösning. Att då hindra eleven från att använda miniräknare och andra redskap verkar ju korkat, minst sagt. Finns sådana mattelärare? Ja, tyvärr får jag veta, är det så. 
    Jag vill bara säga en sak: 
    Alla barn har rätt att lyckas i skolan! 
    *** 
     "Han använder inte långa, svåra ord som Uggla." 

    Nalle Puh

    *** 
    "Det här var allvarligt, sa Puh. Jag måste rädda mig ." 

    Nalle Puh

*****

Den 8 december 1998 

    Lite vemodigt känns det idag (egentligen igår ... jag skriver ju på natten inför dagens dagboksblad). Det var sista sammanträdet i socialnämnden. Dels för året och dels för mig. Nu har jag suttit i socialnämnden och dess arbetsutskott under två valperioder. Det är precis här de människonära besluten tas. Det är ju just de frågorna som ligger mig varmast om hjärtat. Verkligen intressanta och lärorika 7 år lägger jag bakom mig lika väl som jag tar dem med in i framtiden. Jag tycker och känner att jag har påverkat. Det har också rått en mycket fin stämning i den politiska debatten i nämnden. Värdefull erfarenhet! 
    *** 
    Jag gav mig in i politiken för att just föra in ett barnperspektiv tänkande i besluten. Både som lärare och medborgare hade jag genom åren upplevt hur lite hänsyn man tar till barnen i de politiska besluten. Lojaliteten mot de vuxna var stark och vuxenperspektivet var ju lättare att anta. Naturligtvis menar jag generellt och inte någon speciell kommun.  
    *** 
    De barnen som har det sämst idag i vårt samhälle är barn till missbrukare och barn till psykiskt sjuka.  
    *** 
    De vuxna som har en mycket svår situation är de med dubbeldiagnos, missbrukare och psykiskt sjuka.  
    Tyvärr tar inte psykiatrin sitt ansvar här. Det är en skam för vårt samhälle. Dessa människor dövar ofta sin ångest med alkohol och då vill inte psykiatrin ta emot dem. En ond cirkel alltså. Kommunerna som har det yttersta ansvaret måste gripa in med sina åtgärder .... men .... kan ju inte behandla själva orsaken. Därvid blir det.  
    Till de ansvariga inom psykiatrin vill jag säga: 
    - Skäp er! och ta ert ansvar! 
    *** 
    Det bästa med att sitta i Kommunfullmäktige är att man kan vara med och påverka besluten ..... samt .... skriva motioner. Jag tycker att fler ska engagera sig och vara med och ta ansvar.  
    *** 
    "Och om nån vet nånting om nånting, sa Nalle, så är det Ugglan, som vet en hel del om en hel del." 

    Nalle Puh 

    *** 
    I morgon (alltså idag .... ju) ska jag ta itu med skrivandet och läsandet! Jag ska! Jag ska! Jag ska!  
    *** 
    Lina ringde för att kolla kursböcker med mig. Hon blev glad att jag hade två av dem. Det blir ju några slantar sparade på så vis. Jacob var och pimplade i helgen. Inte en abborre! (Kolla bokstaven A i hans ordlista!) Men väl en gädda, tänka sig, fick hans fiskesällskap. I morgon kommer Amira hem. Hon är fortfarande förkyld, stackarn, även om det är bättre nu. Jag blir glad när hon kommer. Hoppas att hon bestämt sig för att avstå från Marilyn Manson konserten. Det är ju hennes beslut. Vad vi (föräldrarna) tycker vet hon ju.  
    *rynkad panna* och *huvudskakning*     
    *** 
     "Det finns bara två bestående gåvor vi kan skänka våra barn. Den ena är rötter, den andra är vingar." 

    Hodding Carter

*****

Den 7 december 1998 

    Idag ska det handla om mobbning. Detta gyllene tillfälle tänker jag inte missa. Tillbaka till Expedition Robinsson alltså.   
    *** 
    Det är ju lite irriterande och lite avslaget att "Biggan" fråntog Alex möjligheten att vinna med äran och flaggan i full topp. Hon hade säkert chans att vinna över Poul. Nu blev han bortröstad .... p gr a sitt kön!!  
    Ja, ja ... jag vet att Alexandra var med på denna röstning ... men det är skillnad mellan hennes och "Biggans" motiv. Alexandra "stod för" sin röstning och röstade i syfte att vinna. "Biggan" röstade i syfte att en tjej skulle vinna. Därför fråntog "Biggan" möjligheten för Alexandra att vinna en ädel seger. Det kan endast ge minuspoäng till tjejligan!   
    Kolla Mickes synpunkter i min gästbok. 
    *** 
    Nu till mobbningen. "Lelle" är väldigt modig! "Lelle" upplevde sig mobbad. Alltså var hon mobbad! Hennes känslor är sanna och hennes verklighet. Ingen kan ta ifrån någon enda människa hennes känslor och upplevelser. "Lelle" mådde dåligt och det fanns några i gruppen som agerade på ett sätt som gjorde henne ledsen och fick henne att känna sig kränkt. Det modiga som "Lelle" gjorde var att visa sina känslor och därmed blotta sin sårbarhet. Detta gjorde hon i syfte att ge "mobbarna" en chans till eftertanke och insikt. In i det sista erbjöd hon denna chans genom att ställa en fråga till "Biggan" före den avgörande röstningen. Vi som följde med vid TVskärmen såg att denna chans nobbades igen.  
    Detta är ett praktexempel på hur mobbning fungerar. Förnekande och oförmåga att förstå att man gör en medmänniska ledsen. Förmågan till empati saknas.  
    Empati är förmågan att anta en annan människas perspektiv och ärligt försöka sätta sig in i denna människas känslor och hysa respekt för dessa känslor och förstå. 
    Resultatet blir vanmakt, tomhet, sorg, .... en fruktansvärd utsatthet för dem som utsätts för mobbningen. Vem i hela världen kan förstå och se och hjälpa.  
    Tänk alla barn i skolan som upplever detta dag ut och dag in! I mitt forum för mobbningsfrågor kan ni läsa om hur några upplevt detta i skolan.  
    *** 
    Vad borde då göras i Robinssonfallet?  
    Harald T, programledaren, och SVT2 har ett moraliskt ansvar. Har du tagit det ansvaret Harald?  
    "Lelle" behöver upprättelse och bekräftelse och hon är i sin fulla rätt att kräva detta som en självklar mänsklig rättighet. "Biggan" och Sophie (om det nu var dessa två som upplevdes som mobbare) måste konfronteras med de konsekvenser deras handlingar och deras förhållningssätt gentemot "Lelle" förorsakade. De visar i sina uttalanden att de saknar (vilja och förmåga till) förståelse.  
    Men jag kan inte tänka mig att de önskar att en av deltagarna ska lämna äventyret med sorg i hjärtat om de kan förhindra detta.  
    "Biggan" och Sophie! ... om ni gjort "Lelle" ledsen i hjärtat! ... Rätta till det!   
    *** 
    "Det är rätta dagen att uträtta någonting." 

    Nalle Puh

    Så här kan resultatet bli för dem som utsatts för mobbning:  
    1) De som inte överlever utan begår självmord. 
    2) De som fortsätter att vandra genom livet som själsligt söndertrasade och känslomässigt tomma varelser. 
    3. De som går märkta genom livet men lyckas resa sig igen och överleva inte bara fysiskt utan även psykiskt sett.  (Enligt Matilda ) 
    *** 
    Väldigt många av dem som får psykiatrisk vård idag har en bakgrund som visar att de utsatts för  mobbning. 

*****

Den 6 december 1998 

    Faktiskt har jag sett en annons som beskriver mitt drömjobb. Det måste vara en framåt och spännande kommun.  
    Att den typen av jobb skulle komma ... det visste jag .... frågan var när ... undrar ... vilken nästa kommun blir ... som tar sitt ansvar på ett så tydligt sätt?  
    Jag tänker inte avslöja vad det gäller än ....! Men det har naturligtvis med "mitt område" att göra.    
    *** 
    "Han tyckte det skulle vara härligt att flyga." 

    Nalle Puh 

    ***  
    "Alex" vann. Hon blev årets Robinson. Det tycker jag hon var värd. Men jag tyckte inte om att tjejerna gaddade sig samman. Bara för att visa att tjejer kan. Behövs det, undrar jag?!  
    Nej! Inte som jag ser det.För mig är det självklart att tjejer kan. Det är ju bara att visa ... om man vill ... och av egen kraft ... utan intrigerande spel.  
    Tyvärr är flickor bra på så'nt, intriger alltså. Det är inte hälsosamt och en källa till att andra utestängs. I sådana miljöer frodas mobbning. Tjejer kan vara väldigt elaka mot varandra. Neej, den motiveringen som "Biggan" drev i Robinson håller inte för mina etiska normer.  
    *** 
    Nu kommer vi in på feminism. Jag måste erkänna att det har jag inte haft mycket till övers för. Kanske för att jag var s k "pojkflicka" och växte upp i killarnas värld med fotboll och ishockey, laganda, mekano och reallinjen.  
    Numera vet jag att det finns två olika typer/tolkningar av feminism. Jag har läst nämligen. 
    Den linjen "Biggan" drev visar den feminismen som går ut på att handla på männens bekostnad och ser dem som fiender och hot som måste bekämpas.  
    *** 
    Den andra feminism går ut på att män och kvinnor konkurrerar på alldeles lika villkor och med den självklara respekt (för varandra) som borde prägla alla relationer mellan människor, hur lika eller olika de än är. Denna feminism innebär krav på männen att "höja sig över" sina "mansnormer" och sina "mansnätverk" och förmå se och våga se kvinnor som de jämlikar i kompetenser de är.  
    Män som är trygga i sin mansroll och i sitt inre har inga problem med detta men tyvärr saknar många män denna trygghet och självkänsla. Några måste t o m visa sin makt och slår sina kvinnor. Dessa män måste vara de "svagaste" männen av alla. För dem innebär feminism ett reellt hot. Med rätta! 
    *** 
    "Kalvarna och korna muar,  
    turturduvan turr-turr-duar,  
    medan Puh går runt och puhar  
    på en sång." 

    Nalle Puh

    Nu har jag faktiskt lagt in över 30 websidor i Kastanjebackens egen domänWEBring. Jag känner mig nöjd. Hoppas det kommer att fungera som jag tänkt.

*****

Den 5 december 1998 

     20 % fler samtal till BRIS under första halvan av 1998. Över 6600 allvarliga barnsamtal. Det är främst samtalen om mobbning och misshandel som ökar. Och kvinnliga förövare blir vanligare vid sexuella övergrepp. Kan någon förstå detta? 
    Den övervägande delen av samtalen handlar om hur vi är mot varandra. Många gör andra illa. Barn lär av oss vuxna och vi vuxna måste ta ett ökat vuxenansvar. Vi måste ta mer del i barnens etiska och moraliska utveckling och sätta tydliga gränser för gott och ont, rätt och fel.  
    12,3 % av 6600 samtal handlar om mobbning. 811 samtal på 6 månader, 135 i månaden, 4,5 om dagen .... bakom dessa samtal finns det barn som mår mycket dåligt och samtidigt saknar vuxna att lita på i sin omgivning.  
    Det är dags att "se" och sätta stopp!  
    *** 
    "Du tycks vara den enda som förstår sig på svansar." 

    Nalle Puh

    *** 
    Tillbaka till stressvaccineringen ....   
    De 11 råden mot stress sedan igår.  
    [enl. Tomas Danielsson 

    1. Sluta jämföra dig med andra.

    No problem!  

    1. Våga prioritera.

    Det gör jag bra, tycker jag själv iaf. Hela familjen håller säkert inte med. 

    1. Sätt rimliga mål.

    Lite svårt faktiskt. Vill såååå mycket. 

    1. Erkänn dina begränsningar, men säg vad du är bra på.

    Det är jag mycket bra på, men .... hur lyssnar den som hör? 

    1. Samtala om allt.

    ??? 

    1. Möt vardagens konflikter. 80 % beror på missförstånd. Våga ta upp konflikter till ytan.

    Det är bäst om vi vågar tillsammans och vill inte minst. 

    1. Tänk positivt.

    För det mesta går det bra, tror jag. 

    1. Kost, motion och sömn i rätt proportioner höjer stressgränsen. 42 min promenad 3 ggr i veckan är tillräckligt.

    Detta är definitivt inte min bästa avdelning. Jag erkänner! 

    1. Mental avkoppling - gå ut i skogen, gå på bio (varför inte på Viva Carmen sista chansen ikväll), klia hunden 2 ggr i veckan utan skuldkänslor.

    Det är jag jättebra på. Naturen är balsam för själen, min själ iaf. 

    1. Släpp barnbiten loss. Var lite busig.

    Jag får ju hjälp av Mathilda, underbara lilla barnbarn. 

    1. Börja jobba på nytt med din självförtroendeträning.

    På nytt?!  Ett pågående projekt i alla projekten, antar jag. 
    *** 
    Så var det sagt och erkänt. 
    *** 
    "Det man inte kan hoppa över måste man krypa under ." 

    Slovakiskt 

    *** 
    "Jag är inte rädd för vilda djur i allmänhet." 

    Nalle Puh

*****

Den 4 december 1998 

    Vilken underbar föreställning! Skynda och skaffa biljetter till "Viva Carmen" i Helsingborg. (Jag slår ett slag för Viva Carmen idag = inatt igen.) Det är föreställningen verkligen värd.  
    "Carmen i nutidstappning. Här möts klassiskt och nutid. Proffs och amatörer. Kärlek och svek. En unik produktion av Unga musikteatern i Skåne." Citerat från HD 
    ***  
    Lider du av stress? Eller mår du rent av bra av stress? Båda alternativen är gångbara. Problemet, nej (varför ska allt vara problemorienterat?) jag menar avgörande är hur det "ser ut" inom dig ... alltså din egen inre trygghet och förmåga att hantera situationer du möter. Ditt tänkande om ditt handlande och om vilka konsekvenser dina handlingar ger.  
    Tomas Danielsson är beteendevetare och vaccinerar mot stress. Han ger 11 råd mot stress. Här kommer de: 

    1. Sluta jämföra dig med andra.
    2. Våga prioritera.
    3. Sätt rimliga mål.
    4. Erkänn dina begränsningar, men säg vad du är bra på.
    5. Samtala om allt.
    6. Möt vardagens konflikter. 80 % beror på missförstånd. Våga ta upp konflikter till ytan.
    7. Tänk positivt.
    8. Kost, motion och sömn i rätt proportioner höjer stressgränsen. 42 min promenad 3 ggr i veckan är tillräckligt.
    9. Mental avkoppling - gå ut i skogen, gå på bio (varför inte på Viva Carmen), klia hunden 2 ggr i veckan utan skuldkänslor.
    10. Släpp barnbiten loss. Var lite busig.
    11. Börja jobba på nytt med din självförtroendeträning.

    Handen på hjärtat nu ....  
    Nr 10 passar jag på att uppfylla så mycket som möjligt när lilla barnbarnet finns i närheten. Ibland lyckas jag så bra att mamman börjar prata engelska för att få hejd på bustokigheterna. Små grytor är ju inte så bra på engelska. 
    Min svåraste punkt, gissa vilken det är,  skulle jag nog vilja ha vaccin emot eller kanske för. 
    Nr 4 är ju väldigt intressant. Den kräver nog ett helt dagboksblad och det kommer. Lätt att säga men hur ser det egentligen ut med "jante"??? Tills dess kolla i Myrstacken! 
    *** 
    Vilka tysta normer styr på ditt jobb? Får du vara duktig? Inte hur duktig som helst väl! Det innebär ju ett hot .... för inte kan det väl betraktas som en resurs inte .... eller .... ? 
    *** 
    En organisations kompetens syns i dess förmåga att se medarbetarnas resurser. Det är min fasta övertygelse. Styrkan hos organisationen avgör om den klarar att hantera olikheter och individualister. Här har jag massor av åsikter och tankar. 
    *** 
    "De som enbart letar efter fel hittar ingenting annat." 
    *** 
    "En pessimist är en människa som av två onda ting väljer båda." 

    Victor de Kowa 

***** Den 3 december 1998 

    I natten mot dagen är den rätta stunden inne för dagboksskrivandet. Nu till exempel. Kl 00:55. 
    *** 
    Vilken underbar föreställning! Skynda och skaffa biljetter till "Carmen" i Helsingborg. Stackars lilla Amira har drabbats av förkylning, precis till premiären. Typiskt va'!  
    Hon var hes men glad. För inte sviker Amira inte! Hon är så beundransvärt ansvarsmedveten, den "lilla stumpan" 
    *** 
    Sedan Mathilda föddes är ju inte Amira yngst och "bortskämdast" längre. Den rollen tvingas hon dela numera med "lillstumpan". Ni ser jag håller reda på smeknamnen. Det är viktigt! "Lilla Stumpan" och "Lillstumpan". 
    *** 
    Vem har hamnat på förstasidan i HD, Helsingborgs Dagblad,  2/11 -98? Jo, minsann ... och även inne i tidningen. Själv hade hon köpt en HD och någon "kompis" klippte genast ut artikeln.  
    - Köp två ex till mig, sade Amira när vi konfererade om hur många exemlar vi skulle köpa på hemvägen. Mormor i Växjö måste ju tvunget ha ett ex och .... osv 
    *** 
    Jacob klev ur bilen när Håkan stannade vid en kiosk. 
    - 5 HD tack, sade han. 
    Den unga tjejen tog fram ett ex av tidningen. 
    - 5 st vill jag ha, förtydligade Jacob. 
    En mycket frågande blick blev svaret. 
    - Jag ska läsa den grundligt, fortsatte han med glimten i ögat.  
    *fniss* 
    - Varför då? 
    - Min syster är på bild ..... 
    *ännu mera fniss*  (Varför ska du läsa grundligt när det gäller en bild?) *fniss* 
    (Det lät mycket roligt när Jacob återgav situationen för oss i bilen.) 
    *** 
    Jacob är charmig och får lätt alla runt omkring att genast se så glada ut. Lina har också en särdeles förmåga att berätta så man ligger dubbel av skratt.  
    *** 
    "Många människor försummar den lilla lyckan medan de väntar på den stora."  

    Pearl S. Buck

    *** 
    Jag håller på att städa i mina kataloger på servern. Det går väl an med "htm-filerna", där ca 30 snabbt strök med, men bilderna ...! Sedan vill jag ha ordning och reda och statistik och allt möjligt så nu gör jag en webring för bara Kastanjebacken. Ny log blev det oxo!  
    Så småningom ska alla huvudsidor hamna där. Tror jag! Jag tar nog ett ryck till i det arbetet nu. God natt!

** ***** Den 2 december 1998 

    Idag är det en viktig dag. Verkligen! Hela familjen ska gå på premiär. Yngsta dottern, som går på estetisk linje, har den senaste tiden varit helt upptagen på sin fritid med att träna "Carmen". Parallellt har hon även varit med i en pjäs på sin skola och de har turnerat ute på andra skolor.  
    Vi ser hur hon utvecklas inom drama i sina rörelser på scenen och i sitt uttryckssätt. Tänk! när hon började i 7:an för några år sedan då vågade hon inte ens läsa upp sina egna fantastiska texter. Vilda hästar hade inte fått upp henne på scenen. Jag försökte muta. (Jag tror inte det är en rekommenderad uppfostringsmetod, men vad gör man!?) Men nej! Inte hjälpte det! 
    Och numera lyser hela hon av glädje i sina olika scenroller 
    Så det kan bli! Och vi är omåttligt stolta i vår lilla familj. Om jag kunde begripa var hon fått denna ådra ifrån?  
    *** 
    Amira är dessutom en underbar liten (rättare ung) författarinna. De mest förunderliga, fantasifulla och gripande berättelser kan hon producera och numera skriver hon även dikter på både svenska och engelska, mest engelsk. Jag vill att hon ska samla och ge ut. 
    *** 
    Familj ja. Jag har redan (29/11) berättat lite om Lina, Amira, och Mathilda. Men Jacob har jag sparat till sist. Jacob är äldst av barnen och häromdagen blev jag påmind om när han såg dagens ljus. Det var så att min webring "Lyckans Biljett" fick en ny medlem, Malcolm, och jag besökte hans websida. Malcolm är ett kärleksbarn och hans website genomsyras av denna varma känsla. Jag mindes! Vad himlastormande lyckliga vi var, Håkan och jag, då för drygt 28 år sedan när vårt första barn föddes. En sommarkväll. Kl 19:47. Jag kommer ihåg tiden. 
    Vad åren går! Nu är Jacob stor och upptagen med sitt senaste projekt.   
    *** 
    Igår kväll firade vi. En 10-poängare var slutförd och mer säger jag inte just nu. Men glad är jag. Denna veckan har börjat med idel ljusglimtar. Nu ska jag samla ihop all min energi för att skriva och skriva och skriva och läsa lite och skriva och ........ skriva hela året ut. 
    *** 
    "För fastän det var förfärligt gott att äta honung, så fanns det ett ögonblick alldeles innan man började äta den, som var nästan ännu bättre, men han visste inte riktigt vad det kallades." 

    Nalle Puh

    *** 
    "Det gör mig ingenting, vilket väder än det e'  
    för jag ska ha en honungsklick, att inte säga tre!" 

    Nalle Puh

    *** 
    "Många människor försummar den lilla lyckan medan de väntar på den stora." 

    Pearl S. Buck

***** Den 1 december 1998   [Aids-dagen!]

    Igår, (klockan är nu 00:11) kom det ett brev till min man och på dess kuvert stod det tryckt "Till alla svenska män". Nu skulle man ju kunna tro att det var rasistisk propaganda med en sådan diskriminerande text. Kanske hemvärnsvärvning på gång?! Värvning var det! Värvning av kunder för telefonsex!  
    Stackars svenska män! Inga höga tankar om er inte! 
    "Ring så gnölar vi!"  *** Samma dag fick vi båda mail med sexerbjudanden från <abjuse@hotmail.com> Någon hade smaklösheten att kalla sig "abjuse". Abuse betyder: missbruk, missbruka, smädelser, skymfa, ovett, okväda, missförhållande mm  
    Bakom detta finns en liten människa som tydligen eftertraktar missbruk och skymfning av människor. 
    Vem stödjer denna varelses verksamhet?  *** I valrörelsen fick min unga dotter en videofilm med sexscener från ett parti som börjar med samma bokstav (s). Man har tydligen lärt av porrbranschen att (s)ex (s)äljer.  
    Vilka etiska ställningstaganden ligger bakom detta röstfiske?  *** Barn missbrukas som massvaror i svaga länder av sexgalna män. Sexgalen är inte rätta beteckningen. Det handlar om mänskliga varelser med förvriden sexualitet. MVMFS.  
    Hur ska vi förhindra att barn kommer i deras väg?   *** Polisens utredare av sexbrott får numera hjälp av psykologer för att bearbeta allt det hemska de måste ta emot. Hur klarar man att höra? Hur klarar psykologerna att höra?  
    Det måste alltid finnas sådana som orkar lyssna.  
    Dessa lyssnare är hjältar i tiden.  *** Unga flickor i berusat skick blir offer vid sexövergrepp och gruppvåldtäkter. NST berätta om 15-åriga flickor som säger "om jag ska vara lika tuff som i porrfilmerna och våga ställa upp på allt det där, då måste jag nog vara jättefull". Dessa unga flickor riskerar sterilitet genom sitt tidiga avancerade sexliv visar gjorda undersökningar.  *** Vart är vi på väg? Vilka värden i livet ser vi som viktiga?   
    Hur förmedlar vi livsvärden till våra barn?   *** Vi måste ge ett ökat utrymme för etiska diskussioner.  
    Vi måste i vårt handlande och varande visa vägen.  
    Vi måste ange tydliga gränser för gott och ont mot varandra.  
    Vi måste!  *** Så olika vi är! 

Två sorters varelser rent av!

Varelser  
med etiska normer som präglas av respekt för alla människor och som värnar om det växande släktets väl.
Varelser  
som saknar etiska normer och som utnyttjar andra människor för att tillfredställa de egna behoven.

  

    Vilken typ av varelse är du? 

*****

    Världs-AIDS-dagen 

            33,4 miljoner  hiv-infekterade idag 
            5,8 miljoner smittats 1998 
            95 % bor i u-länder 
            12 miljoner döda i aids i Södra Afrika

    "I Sverige genomförs bland annat ljusceremonier för att hedra de döda på flera platser." SvD 30/11-98 
    Hedra! Vad är hedersamt i detta?  
    *** 
    Är det mer hedersamt att dö i aids än av cancer eller hjärtinfarkt eller av ålder? 
    *** 
    Jag tror i alla fall inte att det är de drabbade barnen man tänker på!

***** Den 30 november 1998 

    Måndag  och just den måndag som är före den första onsdagen i månaden. Det finns bara en så'n måndag i varje månad. Det är en speciell måndag med andra ord. Den speciella måndagen är just idag. Varje sådan måndag är det "grupp" på kvällen. Är man politiker så är man och då är det "grupp" på måndagkvällen. Egentligen är det onsdagen som är viktig. Då är det kommunstyrelsemöte och det som ska beslutas då ska vi diskutera ikväll.  
    Att vara politiker har sina sidor. Baksidor och framsidor. Egentligen vet jag inte alls om jag är "politiker" men jag tycker faktiskt att jag har en massa bra idéer och jag vill gärna påverka utvecklingen. Människofrågorna ligger mig varmast om hjärtat. Människors villkor i vardagen.   *** Kära lilla dagbok! Jag är väldigt stolt och väldigt glad  ..... jag har blivit utnämnd till "Årets politiker" .... på nätet.  
    Kolla bara här: [Årets politiker] Vilken sida, en riktig "framsida".  

    ***

    Denna veckan börjar verkligen bra och jag känner mig förväntansfull. 

    ***

    Cogito ergo sum - jag tänker, alltså existerar jag. (Descartes) 

    ***

    Jag har blivit lite "biten". Fångad i en virvlande nätvind kan man säga. Dagboksskrivande till långt fram på småtimmarna. Anmälde mig snabbt till två webringar. Annica Tiger var lika snabb på att registrera mig. Minsann! I sin webring Dagbok på nätet 

    Den som inspirerat mig allra mest (även i detta) är inte vem som helst utan självaste The Surfing Queen of the World Wide and Seven Seas 

    ***

    "När man satt där såg man hela världen utbredd framför sig, ända tills den nådde fram till himlen, och allt som fanns i hela vida världen hade man hos sig på det stället." 

    Nalle Puh 

    ***

    Cogito ergo sum - jag tänker, alltså existerar jag. (Descartes) 

    ***  

    Jag hade justerat protokollet och var på väg till bilen ......  
    ...... 
    - Hej Birgitta! hörde jag, ryckte till och vände mig mot rösten. 
    Det var en f d kollega. En kollega jag tyckte (tycker) jättemycket om, en kollega med insikter om livets värden, och som det alltid kändes bra att samtala med. Vi kramade om varandra och berättade hastigt om det senaste. Innan vi skildes meddelade jag adressen till min domän på nätet. Kanske dimper det ner ett välkommet mail.    

    *** Vad åren går fort.   ***

    Vad denna veckan har börjat bra.   

***** Den 29 november 1998 

      Söndag och den 1:a advent. Vi har tänt ljus. Lilla barnbarnet kom igår för att sova över. Mamma Lina skulle på 25-årsfest. Tack vare att Mathilda kom har ljusstakarna också kommit upp i fönstren. När min egen mamma ringde i torsdags och berättade att min storasyster varit hos henne för att förbereda adventsstakar mm inför helgen så sade mamma "men det visste väl du inte ens om, att det var advent!"  !!!!  
    Mamma hade rätt. Inte hade jag tänkt på det. Det finns så mycket annat både intressant och viktigt som upptar mina tankar. Vissa traditioner, tvingande åtgärder, verkar ha en tendens att minska i intresse. Men visst är det mysigt med ljus och visst vill jag att små barn ska ges möjlighet att uppleva.  
    Mathilda och jag tog en promenad med hundarna igår. Jag tog Billie och Mathilda tog Chippen. Hon brukar gå med Dixie och ville väl egentligen ta Dixie ... men ... stackars Dixie börjar bli gammal. Det märks när hon plumsar i snön att orken börjar tryta. I andra sammanhang kan hon fortfarande bete sig som en valp. Så söt och så förtrollande charmig hon är då.  
    Under promenaden berättade Mathilda upplysande för mig att: 
    - Gud älskar alla! 
    - Jaha. 
    - Och han har änglarna till hjälp, fortsatte hon. 
    -Vad bra för honom, svarade mormorn okunnigt visade det sig för ... 
    - Gud kan vara en tjej eller en kille, påpekade Mathilda övertygat. Eller en gammal farbror eller en gammal tant. 
    - Vad gör änglarna då? 
    - Änglarna hjälper till att hålla spökena och monstren borta från stan. 
    [¤¤][¤¤][¤¤][¤¤][¤¤][¤¤][¤¤] 
    ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ 
    Lektionen avslutades lite abrubt för vi fick kalla in Chippen som verkade styra sin kosa mot "sin egen lilla matte", Amira, i Helsingborg. Amira som inte har tid att komma hem denna helgen p gr a all teaterträning. Hon har premiär på Carmen på onsdag. Vad spännande det ska bli!  *** - Vill du och morfar ha mat? 
    - Ja, fast vi måste nog jobba lite till först. 
    - Det gör inget för maten är inte varm ännu. 
    Mathilda går tillbaka ut till sin lekstuga i stallet för att fortsätta middagslagandet. Mormorn och morfarn fortsätter sina respektive jobb vid datorerna. 
    ......................... 
    - Nu är maten varm! Vill ni ha den varm eller ....... ?  *** "Lova att du inte glömmer bort mig. Aldrig. Inte ens när jag blir hundra år." 

    Nalle Puh

    "I.T. och S.F. (I-ors Tröstare och SvansFinnare)." 

    Nalle Puh

     *** Är du en Tröstare eller SvansFinnare eller kanske båda .... och ... lite till? 

***** Den 28->29 november 1998

      Lördagsnatt mot söndag och jag tänker på den 14-åring som hotade sin lärare. Denna unga människa klarade inte att bli tillsagd av sin lärare att lugna sig. Reaktionen blev att han, ja det var en ung pojk, hotade slå sin lärare på lektionen. Därefter gick han ut i korridoren och sparkade på bord och stolar.  
    Vilka händelser i denna unga människas liv har förorsakat en sådan enorm besvikelse.  
    Vilka känslor bär denne pojk i djupet av sin själ?  
    Hur känner de övriga eleverna sig? Rädsla? Osäkerhet? Empati? Avsky? Ja, det finns säkert lika många olika känslor som elever. 

    Det är naturligtvis inte läraren som i denna situation är orsaken. Lärarens tillsägelse blir den utlösande faktorn, droppen som får bägaren att rinna över. Men någonting har gått snett i en människas liv när handlingarna inte kan styras med förnuftet utan blir föremål för impulserna.  
    Detta är en vanlig konfliksituation i skolan under en lektion. En lektion som har ett syfte och tänkt att nå mål. En lektion på kanske 40 min med kanske 25 elever. Det blir 1,6 minuter per elev. Nej, visst alla behöver ju inte hjälp! Vad då hjälp! Är 1,6 minuter för mycket för en människa som i sin kunskapsutveckling behöver råd och feedback i en uppgift som ska utföras? Jag bara undrar? Nu behöver vi troligen inte ens dividera några minuter. En 14-årings uppdämda besvikelse och vanmakt råkar lägga beslag på de flesta minutrarna. Han beslöt sig nämligen för att komma tillbaka och lägga mer tyngd bakom sina hot. Han trycker upp sin lärare mot väggen och tillrusande kolleger lyckas avstyra vidare gemäng.  
    Jag kan slå vad om att många av de övriga eleverna känner mycket stark oro och rädsla.   
    Jag kan också slå vad om att inlärningsmiljön här är långt ifrån den bästa. 
    Hur bemöter man denna 14-åring? Talar man nu om straff? Är det denna 14-årings behov? Jag tror att han behöver utveckla sin förmåga att se etiska värden och förstå normer. Men, jag tror inte att vägen för honom går genom straff. Någonting i pojkens liv måste tacklas. Sina grundläggande livsvärden och sin personlighet utvecklas i hemmiljön, bland de människor som finns närmast, under den tidiga utvecklingen. Hur ser uppväxtmiljön ut för denna pojk? Under vilka betingelser har han utvecklats? 

    I Skåne omhändertogs (1997) 143 unga människor,  enligt lagen om vård av unga, LVU. 15-17 år dominerar. Det har alltså gått många viktiga år av en ung människas liv redan. Hur har de åren varit? Vem har sett? Vem har brytt sig?  

    Antalet anmälningar/ansökningar för omhändertaganden: 
    0-12 år -- 2806,  13-20 år -- 3226, 4000 av dessa 6032 ledde till utredning 
    De som "såg": 
    närstående eller själv i ca 1000 fall,  polisen i ca 700 fall, socialnämnd i ca 600 fall, skolan i ca 550 fall, allmänheten i ca 300 fall, barnomsorgen i ca 110 fall, sjukvården i 225 fall, annan myndighet i 300 fall ..... i Skåne. 
    "Bäst om barnet kan stanna i familjen" menar socionomer. Jaså, säger jag och tror att barn även här får betala ett högt pris för vad vuxna tror är bäst. 
    "Barnets bästa går före allt, men ...." uttalar socionomen. Vadå ... men! 
    NEJ, jag tror inte att man vet barns bästa så ofta som man tror sig göra det! 
    Jag tror att barn ofta blir utsatta för vuxna med stora brister i kompetens att förstå. Det uttrycker Matilda tydligt i  mitt forum för mobbingfrågor  28/11. 

    ***

    Är du en socionom som förstår de drabbade barnen och tar beslut som är för deras allra allra allra ..... allra bästa?

*****

Den 28 november 1998

      Lördag och dagen före första advent. Julen närmar sig. En högtid som borde vara till alla barns glädje. Vi vet att det inte är så. Det finns barn som fasar för denna helg.  *** Barn kan leva i en outhärdlig vardag. I NST idag berättas om en flicka som våldtagits av sin pappa under 4 år, sedan hon var 9 år! Ingen "såg", ingen märkte något av denna flickas lidande. Under perioden det pågick gick flickan naturligtvis i skolan. Hur klarade hon skolan?  Varför fanns ingen vuxen till hands för denna flickan? 
    Det är minsann ett stormaskigt säkerhetsnät vi har för våra barn. Den ena efter den andra trillar igenom. När flickan äntligen orkar berätta om sina upplevelser visar det sig att denna "pappa" även våldfört sig på styvdottern under flera år.   *** Alla döttrar borde få vara sin pappas prinsessa. Denna pappa är inte värd att få vara eller ens kallas "pappa". Hur kan en människa tillfoga ett barn en sådan skada? Den enda förklaring jag kan se är att denne man är psykiskt sjuk.  
    Vi vet idag att de barn som har det allra sämst i vårt samhälle är barn till missbrukande föräldrar eller barn till psykiskt sjuka föräldrar. Det brukar då gälla att föräldrarna saknar förmåga att se sina egna barns behov. Det är inte vad som gäller i detta fallet! Här handlar det om ett grovt kränkande utnyttjande av en liten människa som inte kan försvara sig och som inte finner hjälp någonstans i vårt samhälle. 

    Så här kan vi inte ha det! 

    Dessa båda flickor betalar ett alldeles för högt pris för vårt samhälles brist på ansvarstagande.  

    Vem bär ansvaret för de skador som psykiskt sjuka förorsakar barn?  

    Vem tar ansvar för att skador överhuvudtaget inte ska uppstå?  

    Psykiskt sjuka som inte klarar att leva efter de normer vi anger som livsvärden. Den frihet dessa människor ges förorsakar oreparabla skador för barn som drabbas av dem.  
    Det finns många vuxna i barns närhet som är till allvarlig skada för barnen.  

    ***

    Är du en medmänniska som ser när barn och ungdomar far illa?

***** Den 27 november 1998

    Idag är födelsedagen för mitt senaste projekt. Den första dagen för denna dagboks intåg på "nätet". Därmed är denna dagbok en "reload". Jag tänker skriva om barns vardag och villkor. Informationen ramlar över oss alla genom olika media.  
    En undersökning i Göteborg säger att var tionde förskolebarn visar tecken på fysisk eller psykisk vanvård. Endast vart tionde av dessa kommer till de sociala myndigheternas kännedom. Och inte kan denna gruppen utnyttja barnens hjälptelefon hos BRIS heller!    1 barn av 10 bland 100 barn! 1 barn fångas upp medan 9 barn förblir "osedda"


     ######################### ######################### ######################### ######################### 


    Hur kan det fungera så i "välupplysta" Sverige? Jag bara undrar? Det hjälper ju inte att 90 barn inte vanvårdas när  10 % har det bedrövligt  och bara 1 % får hjälp. Vilken hjälp föresten?  

    Ibland är debatten konstig! Vid undersökningar om t ex läsförmåga eller mobbning kan man "slå sig för bröstet" och tycka att vi når fina resultat när siffrorna är höga ...... och .... men ... bakom siffrorna finns människorna, barnen, ungdomarna. De som inte når de goda resultaten eller de som lever i en vardag med ideliga kränkningar.   
    5 % 10 % 15 % 20 % 25 % hur känner de sig när andra "slår sig för bröstet" på deras bekostnad?  

     Barn i vår tid får betala ett högt pris för vuxnas beslut och handlingar vilka inte åtföljs av det ansvar som borde förväntas. Förstår inte vuxna sambandet mellan handlingar och konsekvenser?   

    När barnen inte kan lita på den som står dem närmast .... vad händer då? Hur utvecklas barnens egen förmåga till empati och ansvarstagande?  
    En konsekvens beskrev polisutredaren i Arvikamordet. Han sade att "det är ofattbart vilken känslokyla vissa barn har".  
    I barnens närmaste omgivning grundläggs deras personligheten.   

    ***

    Är du en sådan människa som har ansvar för en liten människas utveckling?

   ©  Birgitta Rudenius  

 

Till Kastanjebackens websidor!

[*][*][prev][next][list][random]

     RELOAD   
****