SPECIALPEDAGOGIK i kommunen
© Birgitta Rudenius

Specialpedagogisk kompetens är en resurs i varje skolas utveckling.  

Här kommer jag att ge min syn på hur organisation och innehåll kan se ut för att leva upp till det ansvar som beskrivs i styrdokumenten. Det ansvar som kommunen har mot  elever i svårigheter.

Den första delen gäller elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Se nedan!
Därefter följer elever i matematiksvårigheter/dyskalkyli.

Har du tips? Tveka inte att skicka ett mail!   

Birgitta Rudenius

Kunskapssyn och människosyn ~ organisation och innehåll.

En organisations kompetens 
ligger i dess förmåga att se och lyfta fram 
medarbetares resurser.

Delar ur mitt SLUTDOKUMENT 
Läs- och skrivsvårigheter, en specialpedagogisk utmaning, 10p.
Göteborgs universitet och Båstads kommun. HT 1997 – VT 1998
Min anmärkning: Arbetet gällde enskilda elever och är något omarbetat för att kunna gälla fler. 

Inledning.

Vi lever i en tid präglad av stora förändringar och en hög teknisk utvecklingstakt. Dessa upplevelser är vi i denna tid inte ensamma om. Alla tider har genomlevt sina speciella förändringar avseende t ex värderingar, synsett och kulturmönster samt även utifrån sina  perspektiv troligen upplevt en hög takt i teknisk utveckling. Mot denna bakgrund är det särskilt viktigt att alla våra lärandeinstanser och lärandemiljöer ser detta som den fantastiska utmaning detta egentligen innebär. Utmaningen ställer stora krav på kunskaper, forskning, insikter, intuition, förutsättningar, organisation, människosyn, framtidssyn, bemötande, handling, vilja mm

Grunden för varje människas fortsatta lärande läggs i hemmiljön där föräldraansvaret har en avgörande inverkan. Förskolan/barnskolan är porten till den obligatoriska och officiella lärandemiljön, grundskolan.

Den kunskaps- och människosyn man väljer att anta präglar individens utveckling på gott och ont. Förmågan att anpassa sig efter behov och krav får en avgörande betydelse. Insikt i lärandets förutsättningar och förmågan att sätta adekvata mål likaså.

Det råder enstämmighet i att språkförmågan har en alldeles avgörande betydelse för hur man lyckas idag och i den närmaste framtiden. I tider av ett enormt informationsutbud där världens samlade textmassa fördubblas på några månader. Information som ska produceras, läsas och förstås samt inte minst göras tillgänglig för fler och fler.

Mot denna bakgrund borde varje kommun uppsätta och infria målet

• Alla ska kunna läsa och skriva när de slutar åk 3.

Självklara mål i en obligatorisk skola är att

• Alla ska uppleva lust att lära.
• Alla ska uppleva ett meningsfyllt lärande.

Idag är det fortfarande vanligt att man lämnar den obligatoriska grundskolan med stora brister och knäckt självförtroende. Kunskaperna finns för att råda bot på detta. Hur förmår organisationen/verksamheten ta tillvara befintlig kunskap och kompetens inom och utanför den egna organisationen? 

 *Beskrivning av vad elever behöver utveckla och lära.

En god läskompetens ökar möjligheterna att tillägna sig kunskaper och känna sig delaktig i undervisningen i samtliga ämnen. En god läs- och skrivkompetens är särskilt viktigt för självkänslan i de högre åldrarna. (Gillberg & Ödman) Tillämpning av språket stärker den kommunikativa förmågan och det språkliga medvetandet höjs. (Liberg)

Tyngdpunkten bör även i fortsättningen ligga på att stärka och utveckla läsningen och skrivningen. Minska ytstrukturens dominans för att ge djupstrukturen utrymme. Detta gynnas genom talspråkande (tala - lyssna) och skriftspråkande (läsa - skriva) i samspel (Liberg).

Fortsatt arbete med bokstavskombinationer/ordbilder stärker både läsning och skrivning (Smith). I kombination med sammansatta ord ökar det ordförståelsen, bättrar läsning, skrivning samt ökar läsförståelse och språklig medvetenhet (Björk & Liberg).

Med en uppnådda läskompetensen som grund kan arbetet mer och mer inriktas på att nå innehållet i olika typer av texter och en ökad språklig medvetenhet avseende semantik och syntax. Arbetet ska syfta till att eleven utvecklar egna strategier och utnyttjar sina minnesstrategier (Arnqvist). Det är viktigt att balans finns mellan helhets- och detaljperspektiv för lustbetonad läs- och skrivutveckling.

Den fria skrivningen bör ges utrymme och utformas så att läs- och skrivutvecklingen stärker varandra. Det kan ske genom t ex gemensamt skrivande, återkoppling, feedback (Björk & Liberg).

Elever behöver utveckla sina datorfärdigheter samt lära sig att använda teknikens möjligheter som kompensatoriskt redskap.

Det är av avgörande betydelse att en elev med grava läs- och skrivsvårigheter ges möjlighet att snarast erövra dessa basala färdigheter.   

*Beskrivning av pedagogiska konsekvenser för läraren utifrån elevens behov.

Hur skall undervisningen planeras så att den blir till hjälp och stöd för eleven/gruppen/klassen. Vad behöver läraren förändra och utveckla gällande innehåll, arbetssätt och organisation, för att optimera elevens/elevernas möjligheter att utveckla sitt självförtroende och sin läs- och skrivförmåga?

Elever kan behöva dels specifik specialpedagogiskt upplagd träning enskilt samt specialpedagogiskt tillrättalagd undervisning.

Med specifik specialpedagogisk träning menas pedagogiska metoder som bygger på forskning och erfarenhet och som sker i dialog med eleven. Denna träning syftar också till att nå en ökad språklig medvetenhet.
Med specialpedagogiskt tillrättalagd undervisning menas framförallt arbete som i alla delar syftar till att stärka självbilden och ge tillit till det egna lärandet samt medvetenhet om hur man själv kan bidra till att utveckla sitt lärande.

Elever behöver utveckla strategier för att hantera problem som uppstår vid läsning och skrivning (Björk % Liberg). Samtidigt är det viktigt att i varje elevgrupp arbeta med gruppdynamiken dels i syfte att stärka självkänslan hos varje enskild elev och dels att öka ansvaret i gruppen för varandras utveckling (Dysthe). Detta sker genom att man konsekvent lyfter fram enskilda elevers starka sidor och det eleven gjort bra. Eleverna får en förebild och tränas i att se det positiva och även i analytiskt tänkande. Man avstår helt från att lyfta fram det negativa. Tänkandet inriktas i stället på att beskriva det som kan tränas och göras bättre till nästa gång. Detta ger alla elever en positiv känsla inför redovisningar och en stolthet för det egna arbetet. Med detta följer också att eleverna lättare ser varandra som resurser och efterfrågar råd och hjälp av varandra.

Det är lärarens ansvar att skapa en undervisningsmiljö som gör att alla elever känner att de bemästrar situationen (Skaalvik & Skaalvik). Gruppdynamiken blir en resurs och skapar förutsättningar för en god inlärningsmiljö vilket är en grundförutsättning för lärande. Här är även temastudier av värde i syfte att utveckla språket med nya ord och fraser för eleven själv och i samspel med andra (Björk % Liberg).

Det är särskilt viktigt att läraren gör medvetna val när eleverna ska arbeta i grupp. Dessa val måste bygga på kunskap om gruppen och eleven (Lendahls & Runesson).

Det är viktigt att arbetet utgår från elevens förmåga och erfarenhetsbakgrund (Doverborg & Pramling)(Järnström och Johansson). Det kräver att läraren har en medveten relation till sitt eget val av undervisningsform i olika situationer (Dysthe). Elever ska uppleva att det är möjligt, att arbetet är meningsfullt samt leder framåt. Elevernas medvetenhet om och vilja att ta ansvar för det egna lärandet ökar. Det är viktigt att göra framstegen tydliga för eleverna. Den pedagogiska konsekvensen blir att formulera relevanta mål och tydliggöra syftet med varje uppgift (Skaalvik & Skaalvik). Detta görs mest framgångsrikt i dialog med eleven (Dysthe).

Individuell utveckling innebär att eleven får utveckla sina starka sidor, bearbeta och kompensera sina svaga. Varje elev har sin egen utvecklingstrappa i sin strävan att uppnå egna/läroplanens mål. Det kräver kunskap om elevens erfarenheter om var eleven befinner sig för tillfället i sin utveckling och vilka behov av kunskaper eleven själv upplever. En ”SOL”-bok kan ge värdefull information. (SOL-bok = Skriv- och läsbok. En bok för kommunikation endast mellan eleven och läraren.)

Undervisning utifrån ett elevperspektiv ställer krav på en rik variation på texter och det kräver snarare möjlighet till fördjupning än bredd. Det är viktigt att eleven kommer i kontakt med och får träna olika syften med text- och skriftspråket. Beskrivande, berättande, instruerande, utredande, argumenterande texter kräver olika läs- och skrivhantering. Texter valda med omsorg bidrar till den tankemässiga utvecklingen (Björk & Liberg). Språket kan tjäna som redskap för tanken (Dysthe). Ingen text är för enkel för en elev med grava lässvårigheter. Eleven behöver alternativ av texter och stöd i val av texter.

Behovet av inlästa band, talsyntes och dator är stort och tillgång till sådan hjälp är nödvändig.

Eleverna behöver en tydlig struktur som stöd vid allt skrivarbete i form av skriftliga redovisningar. Varje undervisande lärare bör ge kopior på anteckningar förda på tavlan samt på OH-bilder.

Eleverna i en skola för alla:

Eleven har en positiv självbild och är en resurs i verksamheten. Eleven är respekterad av kamraterna och upplever att man tar hänsyn till  och visar förståelse för svårigheterna. 

  *Beskrivning av övergripande pedagogiska konsekvenser för hela verksamheten.

Mot bakgrund av att alldeles för många barn går genom skolan med brister i läsning och skrivning är det nödvändigt med målinriktade initiativ avseende organisation och verksamhet. I dagens läge uppmärksammas barn med synliga handikapp, barn med (diagnosticerade) utvecklingsstörningar och barn med grava beteendestörningar. Det är bra. Men att de uppmärksammas innebär tyvärr inte att de blir föremål för de åtgärder som bäst svarar mot deras behov. Barn kan bli ”tvingade” att få undervisning i större grupper än vad deras förmåga klarar.
Det är viktigt att påpeka att psykologisk kompetens och pedagogisk kompetens aldrig kan ersätta varandra utan endast komplettera varandra.
Det har varit en tendens inom skolan att inte ta svag läs- och skrivutveckling på allvar. När oroliga föräldrar frågar skolpsykologen eller läraren och får svaret ”det kommer, ge honom/henne lite mer tid och var inte oroliga” tyder det på bagatellisering av en avgörande viktig färdighet för barnet. En god pedagog är öppen för olika metoder och insatt i tillgängliga hjälpmedel för att åstadkomma en resultatgivande läs- och skrivutveckling. Ovannämnda bemötande har tyvärr medfört att de oroliga och medvetna föräldrarna sökt hjälp utanför skolan. Med ett intyg på ”dyslexi” har sedan barn till dessa föräldrar kunnat få specialundervisning. Genom att skolan agerat på detta sätt undergräver man förtroendet för skolan och de bakomliggande krafterna förringar den kompetens som specialpedagogiken står för.

En kommun som tar sitt ansvar på djupaste allvar när det gäller att ge sina elever en god läs- och skrivutveckling uppfyller följande krav:
 

• alla föräldrar har fått insikt i kommunikationens betydelse för barnets språkutveckling
• alla föräldrar har fått insikt i ramsors och rims betydelse för barn som befaras få läs- och skrivsvårigheter
• alla barnomsorgsinrättningar, barnskolor och skolor har specialpedagogiskt utbildad personal
• förmår tidigt upptäcka behov av åtgärder för god språkutveckling
• vidtar åtgärder tidigt vid brister i hörsel och tal
• vidtar åtgärder tidigt vid brister i förmågan att tolka sinnesintryck
• har ett team med specialpedagogisk kompetens som ansvarar för upptäckt, planering av åtgärder samt uppföljning
• det specialpedagogiska teamet är en resurs till skolor, i skolor, för lärare och föräldrar
• det specialpedagogiska teamet har kontakt med högskolor och universitet och ansvarar för kompetensutveckling
• det specialpedagogiska teamet ger förslag till verksamhets- och organisationsutveckling  

 
Sammanfattning

Med hänvisning till detta dokument och mot bakgrund av befintlig forskning, kunskap och erfarenhet angående språkets betydelse är det av största vikt att alla övergripande beslut tas med en medvetenhet om konsekvenserna för den enskilde.
Det är kommunens ansvar att tilldela resurser. Det är rektor som har det yttersta ansvaret för verksamheten och dess kompetens. Det kräver en öppen och medveten kommunikation inom och mellan alla organisationsnivåer.
Det stora antalet elever i läs- och skrivsvårigheter bekräftar nödvändigheten av att ha ett specialpedagogiskt team med ansvar för tidiga insatser, diagnosticering, handledning, uppföljning, utvärdering och samordning. Det specialpedagogiska teamet bör även tilldelas ett ansvar för forskningsanknuten utveckling.

Specialpedagogisk kompetens är en resurs i varje skolas utveckling.

Det pedagogiska perspektivet som utgångspunkt kan inte nog betonas!

© Birgitta Rudenius

[Dyslexi][Dyskalkyli][Debatt][Trygghet][Kastanjebacken]